Teamet

”Var och en för sig” finns inte i vår vardag. Desto längre tiden går, desto mer ser vi hur viktigt det är att jag och Pernilla är ett team, jobbar tillsammans och underlättar för varandra. 

Det finns tillfällen när det varit som värst och jobbigast då vi tappat detta. Man blir irriterad, de vanliga rutinerna blir helt plötslig väldigt omständigt och det slutar med att vi är helt slutkörda. 

Under hela graviditeten och fram till idag har vi lovat varandra att inte sluta prata med varandra. Inte tappa bort varandra. Jag tror att oavsett om man har ett, två, tre eller fyra barn så är det lättare än man tror att tappa bort varandra. 

Tillbaka till ”teamet” – Pernilla sa till mig här om dagen.

-Viktor, jag tycker vi har tappat lite av det vi lovat varandra. Vi rannsakade oss själva och gick igenom hur vår vardag har sett ut de senaste veckorna. Vi båda konstaterade rätt snabbt att vi faktiskt tappat ”teamet”, ”Pernilla och Viktor-laget” hade inte varit lika bra, lika starkt som tidigare. Vi såg också att vi pratat mindre om saker och vår vardag och istället gått in i oss själva i allt kaos.

Det är så otroligt viktigt att prata!  Bara fråga hur den andra känner sig? Hur vardagen fungerar och om det kanske är något som vi måste förändra. Ja, ibland känns det som om vi är på arbetet och är mitt i ett effektiviseringsarbete. Den enda skillnaden är att det här är tuffare och svårare! 

Jag är så glad att Pernilla såg hur vi sakta tappat lagandan. Laget Lundin-Eriksson är återställt. Och starkare än tidigare, går vi nu in i härliga juletider med massa roliga saker. 

Ikväll beger vi oss mot Uppsala och en härlig jultillställning med KOMSON. Bara vi två, en rolig tillställning och en hotellnatt är precis vad vi, teamet, behöver nu. :) 

  

4 Comments

  1. Mycket tänkvärda ord. Hoppas ni får en underbar kväll och får en god natts sömn. Gillar att du faktiskt berättar att det är lite kaos, många skriver i sina bloggar om hur glamoröst, bra och lyckligt allting är. Det känns inte alltid så äkta tycker jag. Tack för en bra blogg. Carina

  2. Modigt och ärligt beskrivet. Föräldrar borde få tapperhetsmedalj och det ska inte stickas under stol med att det är extra utmaning att ha flera barn … Också när de inte är tvillingar. Och också när de blir äldre. Vissa saker förenklas såklart då – sömnen, mindre att hantera av sk omvårdnad, men LOGISTIKEN blir inte mindre. Vi har t ex idrottsaktiviteter 5 dagar/veckan OCH matcher ca varannan helg. Och då har åndå barn nr 3 fortfarande ingen aktivitet (börjar dock i januari, 1 dag/v) … Men man kommer liksom in i det. Det är t om ”mysigt och härligt” att hänga med sina ungar på det här sättet. Men gudarna ska veta att det inte är lätt. Jag har jobbat deltid ända sedan barn 1 (född 2003) – för vår familj har det varit en förutsättning att orka (jag har en sjysst arbetsgivare som ger arbetsbörda utifrån % arbetstid). 2016 går jag upp till heltid. Hmm …
    Njut dagen på tu man hand. I helgen åker vi till Gävle och går på hockey :-)
    Varma hälsningar, Rosita

  3. Mikaela (mikaaaelaa på instagram)

    Ni är så himla kloka! Såhär har vi också försökt tänka men vi tappar det också ibland. Känner igen mig i att det känns som ett arbete fast svårare. Åter igen. Din blogg! :) så bra och viktig!

    Ha en fin helg!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *