Tack för den här tiden!

Det är med blandade känslor som det här beslutet tas. 

För att förenkla vardagen ytterligare och för att få mer tid med familjen tar jag nu beslutet att stänga ner bloggen.

När det tar mer än det ger att skriva, är det enligt mig inte rätt att fortsätta. Inte rätt mot mig själv, inte rätt mot familjen och framför allt inte rätt mot er läsare.

Jag har en enormt rolig dokumentation från barnens första 15 månader i livet och jag ser verkligen fram emot den dagen jag får visa dem den. Jag är väldigt glad att jag gjorde detta! 

Jag vill tacka alla 1500-3000 läsare/dagen för att ni följt oss här på trilogin.se och delat med er av era personliga tips och trix för att effektivisera och förenkla vardagen för mig och min familj. Jag kommer inte stänga ner Instagram (och speglingen på Facebook kontot), så där kan ni fortsätta följa vår vardag.

Oj, det här blev känsligare än jag trodde ?

Puss&kram på er! Vi ses på Insta och Facebook! 

IMG_7958.JPG

Egentid

Igår var det dags för egentid. Vi har varit duktiga på att hålla fast vid principen att en gång i månaden få en kväll och natt för oss själva. 

Jag tror att ha en del nöjen inplanerade är en av ingredienserna till att vi orkar.

Det är nog mitt hetaste tips till trötta föräldrar. Investera i egentiden! 

Igår var vi och provade en ny restaurang i Gävle. Fullriggaren, som ligger i den nybyggda delen Gävle Strand ut mot havet i Gävle, har inte bara en restaurang på toppen. Den är också en av Gävles högsta byggnader. 

 

Bild från fullriggaren.se

  

Bild från fullriggaren.se

Vilken smakupplevelse vi fick! Jag ljuger inte när jag säger att förrätterna var de godaste jag har ätit på väldigt länge. Den första var en pilgrimsmussla och den andra en hummer bisque. 

Varmrätten, en hjortfilé rotfrukter som var outstanding! Detsamma sa Pernilla om sin, hälleflundran. 

Det är ju bara så härligt att när vi väl pallrar oss ut så bjuds vi på en ”3 av 3 stjärnor i Lundin/Eriksson-guiden”-middag. Det är inte illa! 

Här kommer några bilder från kvällen på restaurang Fullriggaren. 

   
    

En whisky-soure som avslutning 😉

 

Angcelo, Dagny och Florence

Det är dags för dop.
Eller i alla fall planeringen för dopet är i full gång.

Som vanligt så är det mer att förbereda än väntat. Datum, tid, plats, inbjudningar, val av musik och även mat.
För mig är platsen en väldigt viktig del.
Jag vill att det skall vara en plats som betyder mycket för oss, en plats som Angcelo, Dagny och Florence kommer vara glada över att vi valde och en plats som alltid kommer att vara vår.

För oss var valet inte så svårt. Våra barn ska döpas hemma i vår Borg, Borgen i Borgvik.

En annan viktig del i dopet är musiken.
Jag gillar verkligen musik, Pernilla gillar musik och jag tror våra barn kommer tycka om musik. Jag kan se framför mig om något år när vi poppar favoritlåtarna i bilen eller när de vill ha fredagsdisco hemma. Ja musik är härligt!

Det kanske inte blir fredagsdiscolåtarna vi väljer för dopet.
Vi vill att musiken på dopet skall spegla oss. Kanske en låt från mina eller Pernillas minnen eller en låt som bara förmedlar många positiva känslor. Ja, musiken kan säga så mycket mer än bara en text och en fin melodi.
När man ryser, känner ett rus eller kanske en fäller en tår. Då är jag övertygad om att musiken är rätt och kommer bli väldigt bra.

Vi har bestämt två låtar som vi absolut vill ska vara med på barnens dop.

Den här låten ger mig ruset, den beskriver vår kärlek och omtanke till våra barn. Vi kommer gå igenom tuffa och jobbiga stunder i livet men vi har alltid varandra och tillsammans är vi starka. Vi gillar den skarpt.

Lyssna på: Laleh – Goliat

Den andra låten är en låt som ni med all säkerhet inte har hört. En låt som goda vänner till oss har skrivit. En låt som påminner mig om hur viktigt det är att vara närvarande, njuta av den stund som råder och hur enormt mycket jag älskar min familj.
Tack Markus, Linda, Xander och Monalisa för att ni har skrivit denna fina låt. Jag älskar att bara vara här!

Lyssna på: Markus – Bara vara här

Dopet kommer att hållas lördagen den 18 Juli.

 

Florence myser med opappa

  

Mammamys

  

När man är liten måste man kämpa lite extra

  

Angcelo pysslar om Dagny

  

Livet kommer med jobbiga och tuffa stunder.

  

Dagny och jag

  

Kramkalas

  

Vi växer och blir stora och starka

  

  

Livet förändras på många sätt

Det kommer stunder som gör att dagens liv känns tydligare.

Ja, ibland så tydligt att man bara känner sig komisk. I mitt fall är jag även glad att jag inte hunnit lämna gården.

Ni vet när man sätter sig i bilen och man tycker det ska bli skönt att vrida på stereon på högsta volym och spela den senaste favvolåten.

Racern var nytvättad och jag drog på mig mina svarta Gucci-glajjor och det kändes rätt bra. Ni vet säker vad jag menar. Kruxet var bara det att när jag satt där och väntade på att telefonen skulle synka Spotify så dånar stereon igång…

– Ketchup ska prutta, det tycker jag, Ketchup ska prutta det tycker jag är bra. 

Ja, det var Barnkammarboken med låten Ketchup ska prutta som satte i gång på högsta volym.

Det var nästan så att jag hörde en röst ovanifrån som sa till mig. – Viktor du är småbarnsförälder nu. Jag ville bara påminna dig om det

Det här var ett ögonblick som gav mig många tankar och det var väldigt svårt att inte falla i gapskratt. Jag skruvade genast ner volymen, drog iväg och kände i hela mitt hjärta att jag verkligen älskar de nya tiderna!

Idag börjar vi dagen på lugnaste möjligaste sätt. En riktig mysmorgon från sängen med mys och sång. Ketchup ska prutta.

 

IMG_6199.JPG

Familjen har morgonmys.

Slutbesiktning

I torsdags på hembesöket beslutades det att Angcelo, Dagny och Florence skulle skrivas ut.
Hemvården har verkligen varit toppen och så skönt för oss att slippa konka iväg till sjukhuset vid varje vecka.

Idag besökte vi sjukhuset för en sista kontroll av våra kottar.
Vi tänkte även att vi skulle visa våran uppskattning till personalen på Neonatalavdelningen. En tårta med Trillsen på blir den perfekta tisdagsöverraskningen. STORT TACK ännu en gång för allt ni gjort för oss.
Personalen tyckte de hade blivit så stora och Florence bjöd dem till och med på ett litet leende :) Så härligt att se!

Kontrollen då?
Som förälder är det väldigt svårt att inte bli lite överbeskyddande och misstänksam för det minsta lilla.
Något som vi också märkt är att vi ofta jämför Angcelo, Dagny och Florence med varandra. Överläkaren var tydlig med att vi inte skulle göra detta. Alla är egna individer och de kommer inte bete sig eller vara identiskt lika framöver.

Jag hade kännt någon lite knöl bakom Angcelos öra – Det visade sig vara lymfkötlar.
Pernilla är orolig var Dagnys andning då hon har jobbigt av och till. Läkarna sa dock att så länge hon inte visar tendenser på att inte andas och får i sig maten och går upp i vikt så behövs inga ytterligare åtgärder utan att det förhoppningsvis är trånga näsborrar, tårkanaler etc som växer till sig. Florence har en vit fläck med rött i kring på kinden som vi blev misstänksamma över. Det är troligtvis bara vara en förändring i hudstrukturen.
Så skönt att de de gick igenom slutbesiktningen utan anmärkningar. Nu ska vi klara oss själva!

Att få ihop vardagen med tre nyfödda småttingar är inte alltid så enkelt.
Vi har kikat en del på vilka möjligheter det finns till att få stöd hemma.  Att få hjälp med städning, matlagning eller kanske barnpassning kan betyda så väldigt mycket ibland.

Tyvärr har det visat sig att Gävle kommun inte alls ser detta på samma sätt som vi och prioriterar annat.
Så typiskt. Men jag har lovat mig själv att inte fokusera på detta värdelösa ställningstagande utan lösa situationen och se till att våra barn får den bästa vardagen och uppväxten.
Nu har vi sådan tur att vi har familj och vänner som är helt suveräna när det kommer till att ställa upp och hjälpa.
Dock kommer det komma familjer och kanske trillingfamiljer som inte har sådan tur som oss.
Jag hoppas verkligen Gävle kommun tar sig en funderare över detta och kanske kan erbjuda någon form av stöd inom en snar framtid.

När det gäller stöd i vardagen så varierar det väldigt mycket från kommun till kommun.
Det skulle vara väldigt roligt och intressant att höra vilka olika typer av hjälp- och stödvarianter som finns.
Posta gärna in en kommentar om du vet hur din kommun resonerar och hanterar hjälp och stöd för trillingföräldrar.

Måste också passa på att tacka alla nära och kära som ställer upp på alla sätt och vis. Utan er hade detta underbara äventyr varit betydligt jobbigare och tack vare er njuter vi till största delen av tiden. Hade jag sagt att vi njuter av alla stunder hade jag ljugit 😉

Jag brukar skämta om att barnen är så söta att jag kan äta upp dem. Idag hade jag faktiskt ordagrant kunna gjort det.

Tårta Florence i nya overallen Kaffe i solen

Vardagslyx

Att få mat levererad hem hade vi inte räknat med.
Att det dessutom är en trerätters middag som kommer och knackar på dörren hade vi definitivt inte räknat med!

Man blir ju bara så glad när människor vill hjälpa. Och tänk att mat kan vara så mycket värt i stunder som dessa.

Så här kan det se ut när man har underbara grannar med känsla för mat.

Detta blir den perfekta födelsedagsmiddagen ;D
Mat3feb

Stort tack!

STORT TACK till alla kollegor och vänner på ÅF!
Ser fram emot att komma till kontoret och visa upp våra underverk.

BlommorAF

Vi vill också tacka Länsförsäkringar Gävleborgs styrelse för den fina blomsterbuketten.
BlommorLF