Vi summerar påsken 2016 i bilder

  

Första Påskkortet från Florence

 

Långfredagen började med en härlig frulle och äggöppning

  

Redo för middag hos farmor och farfar

  

I Volvo XC90 sitter de som kung och drottningar i baksätet

  

Påskmiddag hos farmor och farfar

  

Plötsligt händer det!

  

Lördagen bjöd på trav och lunch i restaurangen på Gävletravet. Angcelo och Dagny tittade glatt på alla hästar som sprang förbi medans Florence hängde med mormor.

  

En härlig söndags-Påskmiddag hos mormor

 
  

Lördagens sköna gäng måste jag ju visa! Tänk mär våra tre ser ut som dessa fyra :)

  

Så härligt att få avsluta ledigheten med en sådan här dag! Vi hängde ute med kottar och pinnar samtidigt som jag grejade med den sista städningen i gymmet!

  

Mormor och Dagny tog en sväng med cabben i solskenet

  

Angcelo upptäcker naturen hemligheter och smaker ;)

  

Resultatet !

  

Gymkorten sålde slut direkt ;)

  

Det grå badrummet

  

Nu ska det tränas och duschas! :)

  

Pigg liten kille

Ikväll har vi en liten grabb som vägrar sova. Vad ska man göra? Vi kör på knepet att låta honom vara vaken tills att han själv vill sova. Om man ska se till vad som är bra och inte bra när det gäller barnuppfostran så känns inte detta som något genidrag, men vad gör man när man vaggat, tagit upp och burit, sjungit. Och gjort allt om och om igen? Det är bara att konstatera att man inte alltid kan lyckas få in trissen. 😀

  

Lite fräscha nyheter!

Japp, idag var vi bjudna på mingel och presentation av nya familjesuccén Volvo V90 som är en riktiga racer i premiumklassen. Även S90 var med och visade upp sig. 

  
   
    
   
Egentligen skulle jag inte gå på detta då Pernilla var borta. Men jag kunde bara inte missa det, så tjejerna, jag och farfar begav oss upp till Bilbolaget i Gävle. (Sjuklingen Angcelo hängde med mormor.) De här damerna kan ju inte annat än bli värsta rallybrudar 😉 

Det visade sig vara fler än vi som var sugna på att se nyheterna. Det var en fullpackad visningshall med trevliga människor och god mat som gänget från Kalles Bar och Grill i Gävle hade ordnat. 

Ett perfekt litet event och äventyr för oss på lill-lördagen :)   

 Bilarna i sig behöver jag inte säga så mycket om. Något som jag vet och vågar säga med all säkerhet är att Audi, BMW och Mercedes men även andra bilar i premiumklassen som har liknande modeller får passa sig riktigt noga. 

Det är bara att konstatera att Volvo har lyckats, i alla fall med designen på dessa modeller och i XC90 även komfort och körglädje. Blir spännande att testa dessa nya modeller i framtiden. :) 

Söndagens utmaningar

I lördags eftermiddag kom jag hem från en väldigt intressant och trevlig fjällvistelse i Vemdalen. Tyvärr inte så utvilad som jag trodde jag skulle vara. 

Det är ju så svårt! När man väl får tid tillsammans med vänner och kollegor så vill man liksom allt på en och samma gång, helst en heldags skidåkning, en lång trevlig middag och givetvis en rolig avslutning på kvällen och sen 12 timmars sömn på det :) Tyvärr är det alldeles för få timmar på dygnet och det ena blir lidande av det andra. Just det här med dygnet och dess timmar känner jag ofta nu för tiden, vi hinner verkligen inte med allt vi skulle vilja och jag antar att det bara är att vänja sig med det. :) 

Just nu ligger jag på soffan och slötittar på tv. Det är söndagskväll och vi har en liten kille med 40 graders feber. En vecka framför oss som är fullspäckad med arbete. Det är verkligen en sådan här söndag då vi måste peppa oss själva, se motgångarna som lärdomar och möjligheter i utmaningarna. Vem vet, vi kanske har vårt livs bästa vecka framför oss. Pepp pepp!

Så ett steg i taget, just nu håller jag tummarna  för att vi får en lugn härlig natt med 4-5 timmars sammanhängande sömn ;D. 

Coolaste killen i sina brillor innan febern slog till

Vardagens missar

Det händer saker hela tiden. Barnen upptäcker nya intressant föremål och metoder att prova här hemma. Bland annat har de upptäckt kakelugnen som är extremt spännande. Att klättra har blivit en vardagshobby och helst på x-trainern och löpbandet som står inne i biblioteket i väntan på att få komma ut till gymmet. Det gäller verkligen att vi håller kolla på dem nu. 

Sen har vi gjort vår första stora miss som föräldrar på förskolan. Detta inträffade i tisdags.

En normal tisdagsmorgon består av att vi åker till arbetet tidigt som attan och mormor lämnar barnen på förskolan vid kl 09.00. Den här tisdagen var mormor sjuk och vi hade ingen som helat tanke på att vi skulle lämna barnen kl 09.00. Vi klampade glada och småstressad in på förskolan kl 07.20. Skyndar oss att klä av barnen, säger hej då och åker iväg. 

När jag hämtade barnen frågade en av pedagogerna, – Viktor, ni lämnade lite tidigt i morse?! Jag stod där som ett frågetecken och fattade inget tills att hon säger att mormor brukar lämna vid kl 09.00 på tisdagar. :) 

Det är ju en sak ett barn kommer för tidigt. Men när våra tre klryper in förstår jag om det kan bli lite kaos. Och att det kanske är en pedagog för lite.

Jag fick gå hem med svansen mellan benen denna tisdagseftermiddag! Jag är övertygad om att detta aldrig kommer upprepas 😉 eller vad tror ni? Haha! 

   
 

Fredagsanalysen

Äntligen fredag!
Det kan väl inte finnas någon som inte gillar fredagarna :)
Just idag hade vi faktiskt extremt grått och tråkigt i Gävle och man fick inte alls den här riktiga fredagskänslan som kan komma när det är värme i luften, solen skiner och man lämnar en bra vecka bakom sig.

Den här veckan har varit galen på alla fronter, arbetet och hemmet har liksom gått i ett och inte en stund till andrum. Det har varit allt från viktiga beslut till att skicka bajsprover till barnläkaren. Iofs också en väldigt viktig sak.

Med all den här hetsen som varit i veckan kom jag och fundera lite över situationen, kanske lite märklig fundering men ändå ganska relevant.

Är det inne/en trend att alltid ha fullt upp?
Är det på något sätt fult att inte vara lite stressad och ha kalendern fullbokad? Anses man som oseriös om man skulle ha en lugn stund på arbetet eller i familjelivet?
När jag frågar en kollega, vän, eller någon bekant om hur det är så säger 95% av dem att det är så sjukt mycket att göra och att man inte hinner med. Har man inte fullt upp på jobbet så är det kaos hemma och man ska hit och dit med allt och alla.
Ibland när jag själv känner så och jag känner att det är för mycket i kalendern så skriver jag alltid ner sakerna och försöker strukturera och prioritera det viktigaste först och vissa saker till och med inte behövs göras. Ofta visar det sig att det egentligen inte är så mycket. Av någon anledning stressar jag upp mig själv i onödan. VARFÖR? – Bra fråga!

Jag tycks mig se mer och mer hur vi själva skapar den här stressen och jag tror även det har blivit någon form av trend i att alltid ha en lite småspringande stil och vara stressad. Kan det vara så?

Om det är så, kommer jag hoppa över den trenden och trotsa  trendsättarna med lugn och harmoni i livet.
Nu vill jag slå ett slag för lugnet och stillsamheten :)
Nu är det fredag och efter en springande, stressade vecka. Nu ska jag njuta extra mycket av helgen.

Jag tänker sätta mig (när barnen somnat) och läsa på inför helgens V75 omgång. Ett glas vin och en riktigt god köttbit tillsammans med P är lika välkommet som HÄRLIGA FREDAGEN!

Här kommer också länken till V75-systemet. Klicka och scrolla ner till lag TRILOGI. Det är lite nytt nu när ATG har tagit över :)
https://tillsammans.atg.se/lagsida/21575

img_6248.jpeg

Trevlig helg!

Tiden

Det var några dagar sedan jag skrev något här påbloggen. 
Att skriva något bara för att, känns värdelöst.

Anledningen till den lilla pausen är helt enkelt tiden. Mycket jobb, mycket hemma och allt går liksom i ett. Det finns inte en timme här eller där att ta av.
Det känns vikigt för mig att jag får skriva om detta av den enkla anledningen att det är så vardagen ser ut för oss, familjen Lundin-Eriksson. Och det är säkert så vardagen ser ut för väldigt många.

Det är verkligen planering och kommunikation i det yttersta för att få dagarna att gå ihop.
Enkla saker som tidigare bara fungerat och inte tagit energi, känns helt plötsligt mycket mer avancerade.

Tvätta, handla, laga mat, möten, hämtning och lämning på förskolan, service på bilar… Ja, you name it! Sen ska man försöka att inte glömma bort relationen och varandra mitt uppe i allt detta. Tack och lov fungerar det bra än så länge och jag måste berömma min underbara sambo och livskamrat Pernilla som också står ut och orkar.

Sen är det intressant hur jag/vi som personer är och fungerar. För två veckor sedan antar jag att vi hade lite tid över och kände oss lite rastlösa vilket ledde till att vi drog igång projektet med gymmet. Och vips så har vi häcken full och känner oss totalt slut och längtar tills allt lugnar mer sig igen. Haha när ska vi lära oss?! :) 

Igår när det var dags för kvällsdoppet kom Angcelo på något roligt. Att använda den urtagbara delen pottan som huvudbonad. (Han hade sett sin syster Florence försöka men inte riktigt lyckats få dit den) :)

  
 

Nu ska det tränas

Ett steg närmare ett bra hemmagym! 

Jag börjar dagen med en sväng till Mora. Varför kan man ju fråga? Det var inte tjejvasan som lockade! :) 

Det var dessa prylar som jag har lyckats fynda på Blocket. En Crosstrainer, Reebok ZR8 samt en ett löpband, Reebok I-run. 

 

Det är ju för roligt när man kan fynda bra grejer! Gällande träningsredskap så finns det dessutom en hel del att välja mellan. 
Man kanske ska börja värma upp inför Mellon med en löptur på bandet, haha 😉 

Nya framsteg, nya möjligheter och nya risker

I måndags tog Angcelo sina första steg.
Idag fångade vid det på film. Så härligt och roligt, samtidigt som jag inser vad detta kommer innebära.
För Angcelo – nya möjligheter, för oss – nya risker och extra fokus på vad som händer och sker.
Självklart är det helt underbart och roligt men det gäller verkligen att vara på sin vakt. Det går så sjukt snabbt när de små väl kommer på något de vill testa och utforska.

Den senaste erfarenheten gällande det var faktiskt lite otäck.
Vi har en skoputs i hallen som vi helt enkelt hade missat i vår analys för vad som skulle kunna vara farligt. I vilket fall så lyckades någon av Angcelo, Dagny eller Florence slå på skoputsen.
Två av borstarna är hårda och motorn är relativt stark vilket skulle kunna ha lett till en olycka.

Skoputsen åkte ut och vi har ytterligare eliminerat risken för olyckor i hemmet.
Jag måste erkänna att det är sjukt svårt att förutse alla potentiella faror och jag påminner er (och mig själv) om att fundera ett varv till på vad som skulle kunna leda till en olycka.

Nog om det! Och trots allt kommer det underlätta väldigt mycket för oss när alla går. Ta bara logistiken när vi ska lämna och hämta på dagis. :)
Givetvis ska vi avsluta detta inlägg på bästa möjliga sätt.
Och gissa vem som är huvudrollsinnehavare?

Filmens namn är i alla fall – The Walking Angcelo 😉

  

Nytt projekt

Det känns att barnen har växt på sig och blivit betydligt mer självständiga.
De leker mer och bättre med varandra, vi behöver inte bära på dem hela tiden och de är betydligt bättre på att kommunicera när saker är bra eller dåligt.

Ja, sakta men säker hittar vi tillbaka, inte till den tidigare vardagen men till en ny och fungerande vardag.
Det är också anledningen till vi återupptar det här nya-gamla projektet.

Det som blivit ett förråd skall nu förvandlas till ett gym.
Både Pernilla och jag tränade en hel del innan trillingarna. Sedan barnen kom så har det i princip inte blivit någon träning alls utöver någon enstaka löprunda. Vi har också insett att vi aldrig kommer ha den tiden att åka till gymmet inne i stan. Ett gym hemma kommer bli suveränt bra för oss och ett viktig pusselbit för att få den vardag vi önskar.

   
    

   
 

Innan dagens röjning

 

Efter dagens röjning

 
Det ska bli riktigt roligt att få fundera, planera och inreda igen.
En öppen yta för träning, dusch och WC i anslutning samt stora ljusinsläpp är några saker vi kommer fokusera på.
Träningsmässigt då?
Att ha möjlighet att köra konditionsträning känns som ett måste. Med en X-trainer, cykel och ett löpband så finns det ju inga bortförklaringar 😉
Att utnyttja kroppsvikten för styrketräning fungerar bra men det är ändå skönt att ha möjligheten och variationen att kunna lyfta lite tyngre.
Följande redskap prioriterar vi:

  • Skivstång  – Benböj, marklyft och bänkpress osv.
  • Hantlar – Att träna bröst och axlar med fria vikter som hantlar är oslagbart.  Jag gillar även utfallen med en hantel i varje hand.
  • Pilatesboll – Magen ska få sitt den också

Med dessa redskap får vi till en stor valmöjlighet av övningar. Vi känner oss riktigt taggad! :)

En vanlig morgon

Morgonen är absolut den del av dagen som kräver flest och tydligaste rutiner. Dock är det inte alltid så lätt att följa dem. 

Jag vet inte exakt antalet upprepningar som krävs av ett barn för att det skall få in en rutin, men för en vuxen person brukar man säga 21 upprepningar om jag inte minns helt fel. Jag hoppas inte det är lika för barnen då det kommer vara helt omöjligt att lyckas få 21 morgnar att se lika ut. 

Denna morgon var det jag och farmor som bestämde då P är på arbete. Det märks när hon är borta och jag har inte riktigt samma ”flow” i mitt agerande på morgonen ;D. Med tre ettåringar krävs det lite ”flow”! 

När jag är in-charge vet man liksom aldrig vad som händer…

 

   

  

Fredag!

Tänk att man alltid blir på så bra humör när det är fredag :) 

Idag lämnade och åt vi endast frukost med barnen på förskolan. Det är med blandade känslor jag lämnar förskolan. Känns lite märkligt att liksom bara lämna barnen, men också väldigt skönt att kunna släppa kontrollen och ändå veta att de har roligt och är i säkra händer. 

Vi själva passade på att äta en härlig frukost på Elite Grand Hotel. Bara njuta och prata om allt som man inte hinner med i vardagen. 

 

På väg till bilen kikade vi in i butiken (Diiza) hos min mor och sen även till härliga gänget på Ascot. Bästa herrbutiken i stan! Haha, jag var inte speciellt svårövertalad gällande nyheter som hade kommit in 😉 Det är alltid roligt att uppdatera garderoben och känna att man är up-to-date och välklädd. 

Ett par skor, ett par byxor, några tröjor och skjortor. Kommer upp här snart på bloggen som vårinspiration. 

Budskapet att är tydligt va? Mer fredag och fredagspresenter åt papporna 😉 

   
   

 

Favoritkombon

 
 Trevlig helg och missa inte hästarna imorgon! Länken till systemet kommer inom kort.

Fotosession

Gårdagen bjöd på det mesta! Skratt, gråt och kaos, men framförallt en väldigt trevlig och härlig avslutning på kvällen tillsammans med Marjo och Matti från MiLuva.
Marjo är en god vän till Pernilla som råkar vara en av ägarna till MiLuva barnkläder och de ville gärna ha en fotosession med trillsen.
Med dessa snygga barnkläder och dessutom kläder med en otroligt  bra kvalitet, så är det ett självklart val för oss att ställa upp.

Dagny var exalterad och helvild över att bli fotograferad. Hon som tidigare alltid varit så försiktig och lite blyg. Igår visade hon en helt annan sida. Hon smilade rejält inför kameran 😉

Angcelo och Florence var lite mer avvaktande, och det kanske på grund av sviter kvar från tredagarsfebern och hosta under veckan.

Det har varit en tuff tid för oss så här långt in på det nya året. Barnen sover väldigt dåligt på nätterna, vilket också ger sina effekter på humöret under dagarna. Nästan som en ond cirkel.
Jag eller Pernilla har fått suttit på nedre våningen med barnen sovandes i vagnarna, vid 05-06 tiden har vi kört skiftbyte och den ena av oss har fått gått upp och lagt sig. Tyvärr fungerar detta endast på helgerna då inget arbete eller något annat står i vägen sagen efter. Förhoppningsvis sover de bättre snart!

Imorgon har vi första dagen på förskolan. Haha, jag undrar hur det kommer gå? Med tanke på hur det såg ut i går när vi skulle fotograferas och vi jagade smitande barn överallt så har jag en känsla för att det kommer se rätt lika ut under morgondagen :)

Här kommer några bilder backstage från en härlig och rolig lördag tillsammans med MiLuva.

     
  

Vad gör man inte för att de ska stanna i bild 😉

  

Matpaus

  

Dagny reder ut trasslet på kablarna

  
            

Att fotas tas på krafterna

  

En perfekt avslutning på dagen för de vuxna :)

 
 

Vagnar, vagnar och fler vagnar

Ja men, kanske vi skulle starta en barnvagnsbutik när det här är klart ;D
Igår kom beställningen från Jollyroom. Ska du köpa vagn så kika in hos dem. Det är upp till 80% rabatt just nu och vi har faktiskt fyndat tre barnvagnar inför premiären på förskolan.

En trillingleverans av vagnar :)  

Det finns  verkligen en djungel av vagnar där ute.

Vad ska man ha? Vilken är bäst för ändamålet? Skönast? Osv. 

För oss är storleken viktig. Vi måste få med oss alla vagnarna i bilen om det skulle krävas. Självklart skall de vara sköna för barnen att ligga och därav är liggläge ett måste. Men något fokus på  vilket fabrikat det är på vagnen blir det inte. 

Jag trot vi har hittat ett bra alternativ för sovvagn på förskolan. Cresent compact! 

 http://www.jollyroom.se/produkter/crescent-compact-black-2015 

Det känns faktiskt helt sjukt att de skall börja på förskolan redan.
Den 1 februari börjar inskolningen på Bönans förskola. Nästan 13 månader gamla.
Skall bli väldigt intressant att se hur det går.
Jag tror det är helt naturligt att man som förälder funderar en hel del kring premiären på förskolan och även jag har gjort det. Lite oro är nog också helt naturligt :)

De kommer träffa så många nya ansikten, nya kompisar och kanske någon som det inte alls fungerar med.
Jag är övertygad om att allt blir jättebra, men det hindrar ändå inte tankarna på att någon av Angcelo, Dagny eller Florence kanske hamnar utanför, inte trivs eller något annat liknande.
Många av barnen kommer säker vara betydligt större och äldre än våra barn.
Jag får flashbacks av hockeytiden när jag spelade med de som var äldre än mig, betydligt större och snabbare. Jag kommer så väl ihåg hur nervös jag kunde vara för vissa matcher. Kanske kommer Angcelo, Dagny och Florence känna lika fast för förskolan.

Jag vill verkligen att förskolan kommer bli så bra som jag hoppas.

Första fjällresan

Nu har vi testat svenska fjällen med trillingar!

Fjällen är underbart och härligt på alla sätt och vis.
Jag kopplar av, släpper vardagstankarna och verkligen njuter av stämningen och miljön.
Fjällen visade sin kalla sida under tiden vi var där (-19 grader) och därav ville vi inte vara ut med barnen i snön. Dock gjorde det inte så mycket, att sitta framför brasan är inte så dumt det heller :) 

Det bästa för oss, och med fjällen, är miljöombytet och avbrottet i alla vardagssysslor.

När man planerar att dra iväg på en fyra timmar lång bilresa med tre ettåringar i baksätet, hinner man tänka både det ena och det andra. Kommer det överhuvudtaget att gå? Kommer vi att överleva?

Med rätt förutsättningar går det mesta!
I väntan på vår stora bil ställde Bilbolaget i Gävle upp med en lånebil.
Med en dubbelsulky, en enkelvagn, flertalet väskor, tre barn i baksätet, samt svärmor längst bak i bilen, så gasade vi iväg till fjälls.
Vi monterade en Ipad på nackstödet i mitten som en säkerhetsåtgärd ifall det skull bli skrikigt :)
Den kom till användning på slutet. Resan upp gick som på räls med tre bajsfria och glada barn i baksätet.

All cred till Volvo xc90. Vilken bil! Den kommer att rädda vår vardag!


Väl framme i stugan väntade Pernillas bror med familj och vänner. Ja, det blev riktigt familjemys i några dagar. Precis vad vi behövde nu.
Även barnen verkade vara glada och var väldigt intresserade av den nya miljön.
Vi lär oss verkligen av att tänja på gränserna och det är väldigt skönt att nu i efterhand veta att en fjällresa med familjen fungerar bra och är i högsta grad möjligt, med allt vad det innebär.
Så nu är det bara att boka in nästa fjällresa;)


  
 

PÅMINNELSE!
Du har väl inte missat Fjälläventyret ! En fjällupplevelse som inkluderar allt och lite där till. In och tävla nu, på fredag den 15 januari dras den vinnande familjen!

Jul och nyår 2015

Så var 2015 och julfirandet över.
Vi har haft ett julfirande som inte har varit likt något annat tidigare år.
Förändringar som kommer att bestå och nya traditioner och rutiner som tar form.

Det kändes faktiskt väldigt annorlunda.
Julfirandet är sig likt. Våra familjer samlas för att tillsammans fira julen. Med skillnaden att det nu är fyra (trillingarna och kusin Charly) små individer som förgyller julen.
Den största skillnaden är dock nyår.
Från att tidigare planerat ett firande många veckor innan, riggat glöggminglet, julfesten och/eller nyårfirandet, till att bara mysa med familjen, äta en god middag och summera  året 2015.

Det kan låt klyschigt, men vilken sjuk lyx det är att kunna fira på det här sättet. Tillsammans med kvinnan jag älskar och våra tre barn. Haha, ja det är svårt att förstå att vi har tre barn :)

Även om Pernilla och jag tycker det är väldigt roligt med party och framförallt en riktig nyårsfest så var det väldigt skönt att fira in det nya året 2016 på det här viset.
Vi inser plötsligt hur mycket tid och energi vi tidigare har lagt på att fixa och dona inför firandet av det nya året.
Sen är det ju faktiskt så att att det ena inte behöver utesluts det andra. :)

Men jag är rätt säker på att att vi har fått smak på något nytt, en början till ett nytt sätt att fira denna högtid och som vi med största sannolikhet kommer hålla fast vid.
Vi diskuterade en hel del kring detta under nyårsmiddagen och vi kom fram till några riktigt roliga planer och projekt för framtiden och 2016. Och om jag skall gissa så kommer vi spendera många av våra nyår framöver tillsammans med familjerna och vänner i fjällen.

Undra nu hur 2016 blir?
Även om vi har några planer för framtiden, så vill jag inte fundera på framtiden allt för mycket.
Just nu är jag bara så nöjd att vi har fixat det här första året.
Och jag är helt övertygad om att 2016 kommer att blir ett lika intressant och roligt år som 2015.

Sen har vi ju våra nyårslöften!
Träningen är något som vi har tappat helt under 2015. Några få löprundor, och gympass var allt vi hann med. Så det löftet var enkelt!
Vi ska hitta tillbaka till träningen igen. Det ska bli så skönt att känna sig i form igen. Övriga löften kan summeras med närvaro, egentid och skratt.

Här kommer en summering i bilder av våra juldagar och vårt nyårsfirande.

Just ja!
Glöm inte hästarna och V75 idag! Här är länken till systemet.
http://www.andelskungen.se/session/andelskungen-curres-trilogin-viktor/

     
  

  

  

  

  

  
  

  

  

  

  

Sist men inte minst så avslutar vi med gårdagens nyårsdagsbad. Tror ni våra barn gillar att bada? 😉  

  

Snart 1-år

Haha! Det känns helt sjukt att det snart gått ett år!
Jag tänker tillbaka på allt som varit och kan konstatera att vi och barnen har gjort en jäkla resa genom det här året. Vilken erfarenhet för oss och inte på tal om barnens utveckling. WOW!
Jag kan fortfarande framför mig se första dagen när vi kommer hem från Neonatalen. Då var vi inte riktigt lika kaxiga som idag ;D.

Den 7/1 fyller barnen ett år.
Igår hade vi Arbetarbladet här för att göra ett ”ett-års reportage” där ni kommer få läsa om hur vi summerar året, berättar vad som har överraskat oss och vad som har varit absolut tuffast och jobbigast.
Under det här året har ju faktiskt barnens personligheter växt fram och blivit allt mer tydliga.
Det är väldigt roligt att se hur olika personligheter de har. Allt från bestämd och envis till små flörtande charmörer. Mer om det kan ni läsa i Arbetarbladets reportag som med all sannolikhet kommer på barnens födelsedag torsdagen den 7/1.

När vi ändå är inne på ämnet, ni har väl inte missat oss i veckans ”Hänt i veckan”.  

  
 

Här kommer några bilder från gårdagen tillsammans med Arbetarbladet.

   
    
 

Bortskämda barn


Imorse var det en intressant diskussion på nyhetsmorgon!

Jag tänkte att det passar bra att ta upp det här med tanke på tidigare inlägg om julklappar.

Vem vill inte skämma bort sitt barn ibland?
Jag tror i princip alla föräldrar vill ge sina barn många och fina saker.
Jag skulle ljuga om jag säger att jag inte vill ge mina barn många och fina saker.
Dock tror jag det är viktigt att tänka på hur jag gör det och i vilka sammanhang jag ger dem sakerna.

När är mina barn bortskämda?

Som Per på nyhetsmorgon säger, – Hur definierar vi ordet bortskämd?

Att vara bortskämd för mig handlar mer om beteendet hos barnet och inte hur mycket saker hen får.
Sen är det ingen vetenskap att risken för att barnet inte uppskattar saker eller presenter ökar ju högre omsättning du ger barnet på sitt prylkonto. Det är då extra viktigt att förklara värdet i sakerna.
När jag möter barn som inte uppskattar, förstår värdet av saker eller tar saker för givet blir jag bekymrad och viljan av att överraska eller ge saker blir betydligt mindre. Att se lyckan i barnens ögon när det får något roligt i händerna är en underbar och viktig del för mig.

I många fall och situationer kan jag också gå till sig själv.
Om jag hela tiden köper nya saker, skapar en vardag som bara består av nya och lyxiga prylar. Då blir det faktiskt inte roligt tillslut. Jag visar inte uppskattning och jag ser inte värdet i sakerna och inte heller hur mycket arbete som ligger bakom för att kunna införskaffa prylarna.

Jag har funderat en del kring detta.
Jag tror också det är bra att förklara för barnen hur processen att tjäna pengar för att kunna köpa saker ser ut.
– Att man måste jobba, att man måste spara för att kunna köpa saker och kanske även låta barnen utföra något eller ha ett motkrav för att de skall få saker.

Det här är ett ämne som är väldigt svårt. Det är trotts allt är det många faktorer som spelar in.
För mig handlar det mer om ”suntförnyft” än att köpa mer eller mindre saker till sina barn.

Den dagen mina barn inte uppskattar eller tackar när de får saker eller kanske är elak mot andra barn som inte har lika eller ”fel” saker. DÅ ÄR SLUT PÅ ATT FÅ MASSOR!

Stressen

Julstressen är ju, trots mångas fasa, ändå faktiskt rätt mysig på något knepigt vis.
Jag tycker inte det är hela världen att missa något paket, glömma leverpastejen till julmiddagen eller missa att posta ett eller annat julkort. Det hör liksom till julstress.

Just nu finns det en stress som jag tycker är svårare att hantera.
Det är full fart på tänderna hos alla tre och alla tre växer så det knakar. Vilket gör också att alla tre är känsliga just nu och de har svårt att komma till ro.
Den här stressen som smyger sig på när någon av dem vaknar på natten, väcker de andra två och jag vet att om tre timmar ringer klockan och jag har en arbetsdag framför mig. Den stressen är tuff! Den tycker jag är tuffare än julstress.

Man sätts på prov och tålamodet testas till max.
I dessa stunder, när alla tre kör järnet tänker jag, vad mycket enklare allt hade varit om vi under detta första år hade varit tre, om nån av oss kunnat klonat sig :). Det är stressande att inte kunna ge Angcelo, Dagny och Florence lika mycket av den närhet som behövs i dessa situationer.

– Undra om det är någon person från socialtjänsten i Gävle som läser min blogg? :)
– Kanske tycker de att vi har ett fint hus och en fin bil så någon hjälp behöver absolut inte vi!

Tänk om man kunde vara miljonär i tid!

Just nu ska jag, kan jag, faktiskt inte klaga. Mormor Viveka var och hämtade tjejerna igår och Pernilla och jag fick uppleva hur det känns att ha ett barn hemma.

Så roligt att reflektera över vårt beteende i efterhand. Båda två satt med Angcelo. Vi lekte, busade och åt tillsammans. Dock fick vi precis lika lite annat gjort som när vi har alla tre hemma. Jag tror det är så enkelt att man anpassar sig och att det i vissa lägen är lika tidskrävande med ett barn som med trillingar. Intressant! :)

Idag skall jag ge mig in i julstressen en stund och har som mål att jag inte missar de sista klapparna. Och absolut inte leverpastejen. Sen kan vi ju skicka julkort till alla er läsare här på bloggen. :)


Foto: Emmas fotostudio

Teamet

”Var och en för sig” finns inte i vår vardag. Desto längre tiden går, desto mer ser vi hur viktigt det är att jag och Pernilla är ett team, jobbar tillsammans och underlättar för varandra. 

Det finns tillfällen när det varit som värst och jobbigast då vi tappat detta. Man blir irriterad, de vanliga rutinerna blir helt plötslig väldigt omständigt och det slutar med att vi är helt slutkörda. 

Under hela graviditeten och fram till idag har vi lovat varandra att inte sluta prata med varandra. Inte tappa bort varandra. Jag tror att oavsett om man har ett, två, tre eller fyra barn så är det lättare än man tror att tappa bort varandra. 

Tillbaka till ”teamet” – Pernilla sa till mig här om dagen.

-Viktor, jag tycker vi har tappat lite av det vi lovat varandra. Vi rannsakade oss själva och gick igenom hur vår vardag har sett ut de senaste veckorna. Vi båda konstaterade rätt snabbt att vi faktiskt tappat ”teamet”, ”Pernilla och Viktor-laget” hade inte varit lika bra, lika starkt som tidigare. Vi såg också att vi pratat mindre om saker och vår vardag och istället gått in i oss själva i allt kaos.

Det är så otroligt viktigt att prata!  Bara fråga hur den andra känner sig? Hur vardagen fungerar och om det kanske är något som vi måste förändra. Ja, ibland känns det som om vi är på arbetet och är mitt i ett effektiviseringsarbete. Den enda skillnaden är att det här är tuffare och svårare! 

Jag är så glad att Pernilla såg hur vi sakta tappat lagandan. Laget Lundin-Eriksson är återställt. Och starkare än tidigare, går vi nu in i härliga juletider med massa roliga saker. 

Ikväll beger vi oss mot Uppsala och en härlig jultillställning med KOMSON. Bara vi två, en rolig tillställning och en hotellnatt är precis vad vi, teamet, behöver nu. :) 

  

En måndag i december

Måndagen är nog den dagen i veckan som oftast ser likadan ut.
Morgonrutiner, lite planering och allt som oftast en massa saker att göra.

Den här veckan består av arbete måndag, tisdag och onsdag och imorgon bär det av mot huvudstaden för att genomföra ett efterlängtat möte. Roligt att man börjar komma in i arbetet igen och det händer roliga saker.
För mig är det viktigt att det händer saker.
Att gå dag ut och dag in på samma ställe med samma uppgifter och jag vet vad exakt vad som kommer ske nästa dag fungerar inte för mig. Detta gäller både i arbetet och privat och som tur är så är Pernilla och jag väldigt lika där.

Hemma händer det också saker just nu.
Helgen har gått i snorets tecken och måndagen blev inget undantag utan hosta adderades till förkylningen.
Alla tre, och jag antar att det är så det kommer vara framöver, är krassliga.
Att ha tre små sjuklingar är något som jag inte önskar någon. Otroligt jobbigt och det är bara att konstatera att vi har en famn för lite.
Mot kvällningen blev gänget piggare och när Pernilla var ute och fick lite luft (var till mataffären) såg det ut såhär hemma 😀

   
   

Jag måste avsluta med att visa vad vi har fått. Ett konstverk av Amanda Asp!
Ett konstverk av oss som hon gjort utan att lyfta pennan. Jag älskar den och den kommer göra sig perfekt i vårt vardagsrum på ovanvåningen.

 
   
Vill du kika mer på Amandas konstverk så kan du kika in hos henne på amandaaspshop.com .

trilogin.se tipsar och givetvis finns också ett julerbjudande. Ange ”Trilogin” vid beställning så får du 500kr rabatt på din beställning (gäller fram till jul).

Pyjamasparty

Pyjamaser går åt som smör, som så mycket annat här hemma ;D 

Dom här coola pingvinpyjamaserna hittade vi på ICA Maxi. 

Så skönt att vi lyckades fånga in flocken! Nu väntar matning och sängen. 

  

Säkra hemmet!

Angcelo försvinner en stund. Jag går ut i hallen för att se efter honom. Där står han, uppe på första trappsteget! 

Idag åkte grindarna upp. Uppe och nere. 

Måste tipsa om dessa trägrindar som är fällbara, svängbara och dessutom bara att såga av om du har lite knepiga mått hemma :)  

Grindarna är köpta hos Lekia i Gävle

   
    
    
  
 

 

Mer tips, kanske för hobbyn eller arbetet!

Vi hade en bra tidigare men tyvärr åkte den med i ryggsäcken under en skoterresa i i fjällen och tillsammans med den hade jag lite dryck och även en banan.
Givetvis blev det någon vända ner i snön och på rygg och när jag lite senare öppnade väskan var det en rejäl bananpuré blandad kring vår kamera 😀

Så kan det gå!

Vilket fall så har det blivit en ny.

  • Mina krav var att den skulle ta bra foton :)
  • Vara smidig.
  • Ha WI-Fi och enkel överföring av bilder.
  • Snygg design är ett plus!

Jag är långt ifrån någon proffsfotograf men jag ser att det blir jäkligt bra bilder och den uppfyller mina övriga krav.
Gällande överföringen av bilder är den suverän.
Ladda ner Olympus-appen, anslut dig till kamerans nätverk och vips så har du samtliga bilder i din mobil eller dator.
Du har skärmen med touchfunktion som du enkelt viker upp och ner och du kan ta hur många selfies du vill 😉 Jag måste bara tipsa om den!

   
 

http://www.olympus.se/site/sv/c/cameras/pen_cameras/pen/e_pl7/index.html

Kanske ett tips för dig!

Som ni kanske läst tidigare så har vår lilla dotter Dagny mjölkproteinallergi.
Ni andra föräldrar som har barn med samma besvär vet säkert också att den mjölkfria vällingen inte alls ger samma gräddigasmak eller känns lika matig som den med mjölk i.

I vårt fall vill inte Dagny inte gärna äta den mjölkfria vällingen tills att vi blandade den med en del havredryck.
Havredrycken har gjort succé och Dagny slurpar i sig sin välling med nöje. :)

Vardagen blev betydligt enklare!

  

Så sårbara

Så var det dags för en ny utmaning i vardagen.
Den här gången ligger Pernilla däckad i någon form av host-feber-ont-i-halsen-influensa och är absolut inte funktionsduglig nog för att ta hand om ett, två eller tre barn.

Måndag och tisdag har vi haft förmånen att ha trillingarnas mormor och Pernillas moster. De har hållit ställningarna när jag jobbat och Pernilla legat i sjuksängen. Men i morgon så är det ”on our own” igen. Tyvärr så måste jag till jobbet och Pernilla som ska rodda ett BVC-besök.

Vi är så sårbara i vår vardag.
Det är liksom tillräckligt svårt att få ihop vardagen på två vuxna och den hjälp vi har. Vi har inte råd med manfall.
Det som är värst i detta är att det är våra barn som lider om någon av oss blir sjuk.
Det är helt omöjligt att hinna med och ge var och en den uppmärksamhet och närhet de behöver.
Så frustrerande att inte ha en lösning för oss utan att hela tiden vara beroende av andra och någon form av extern hjälp.

Två av tre har precis somnat. Dagny sitter bredvid mig på golvet och grejar med sin ”gubben-i-lådan” liknande sak.


På ett sätt kan dagarna kännas väldigt lika men också ha så sjuka kontraster till varandra.
Ta bara gårdagen i förhållande till denna dag. Igår var de pigga, somnade lugnt och jag bakade pizza till en härlig middag. Att ha trillingar kändes hur enkelt som helst. Idag känner jag inte riktigt lika.
Som grädde på moset har dessutom  tänderna börjat tränga sig på. Florence tandkött är rejält irriterat och hon är totalt omöjlig. Från ett skratt till vrålskrik på nolltid.
Men som alla brukar säga:  Allt har sin tid!
Just nu längtar jag faktiskt bara tills att Pernilla är frisk och tänderna har ploppat upp 😀

Jag funderar stark på skicka in några egna tävlingsbidrag till Fjälläventyret. För som jag skulle vilja vara i fjällen nu! 😉

Härliga fredag

Med tre 10-månaders är det lätt att alla dagar går i ett och ser lika ut.
Även om det är jobbigt, svårt eller omständigt så vet vi värdet av att åka hemifrån för ett liten stund.
Åka ner på stan, hälsa på någon eller kanske bara ta bilen och åka någonstans.

Idag beslutade vi oss för att ta en sväng ner på stan.
Vi hälsade på min barndomsvän Fille och åt lunch på hans mysiga krog/nattklubb. Ett tips för en lunch på stan kan ju vara att inte äta samma tid som alla andra.
Jag tror faktiskt Dagny och Florence kände av att vi var på en nattklubb. De var på toppenhumör hela lunchen och klubbade på i babystyle 😉 Även Angcelo var helnöjd. Tänk så mycket lättare allt blir när de har sovit, är mätta och inte bajsat på sig. Helt underbart!


  
Att hela familjen är på stan hör inte till vanligheten så vi passade också på att kika in på mitt kontor och visa alla kollegorna så stor våra kottar blivit. Haha, ibland känner jag hur löjligt stolt jag är över dem och som pappa. Det kan nästan bli för mycket :P..
Även min mor och syster fick besök i butiken av oss.
Där kan man bli kvar i evigheter! Att gå in i en dambutik med trillingar är som gjort för att aldrig komma ut. Men vad gör det. Florence den lilla apan älskar ju all uppmärksamhet och damerna är alltid så vanliga mot mig 😀 Dagny satsar mer på shoppingen. Här i nya hatten.


  
Det blir lite hektiskt och man är lite på spänn hela tiden. När vi åter igen sätter oss i bilen för att åka hem slocknar Angcelo på en minut och jag hade nog slocknat på fyra om jag fått.

Det är dags att åka hem för att förbereda fredagsmyset. Jag tror faktiskt vi ska unna oss lite bubbel och något riktigt gott till middag. Någon form av pasta kanske, en krämig pasta…

Hörrni… Höll ju på att glömma. På söndag smäller det på bloggen! ÅRETS bloggtävling blir officiell. Detta vill ni inte missa!

 Trevlig fredagskväll!

Födelsedag, spänning och lite mys

Oj! Vad spännande det var igår med hästarna, det är ju så roligt!
Dock blev det endast en vinst på 1287kr för laget och halva insatsen tillbaka för deltagarna. Men spänningen var klart värd den andra halvan av insatsen igår :)

Det har varit några dagar med mycket att göra. Bl.a. har Pernilla fyllt år och som ni alla vet så blir det oftast mer att göra än man tänkt sig.
Något som blev väldigt lyckat var att grinden/staketet/buren :) vi köpte, har blivit monterad.
Den är verkligen en hjälp i vår vardag. In med alla roliga leksaker, kuddar, filtar också och barnen, sen behöver vi inte vara orolig att de gör sig illa på något eller går till något ställe där de inte skall vara. Det känns som min plikt att tipsa om denna. Så bra!

 
Igår fick vi också se ”Spectre”!
Jag älskar Bond-filmerna och hade verkligen sett fram emot att se den. Höga förväntningar fanns efter succèn ”Skyfall” och det blev precis som jag trodde. Den var bra, men inte riktigt lika bra som Skyfall!
En annan sak som var lite nytt för oss var att vi gick på föreställningen kl 15.00. Det blev lyckat och vi hann även med en mysig middag innan tröttheten slog till och vi var hemma igen i lagom tid för att inte förvandlas till pumpor och förstöra hela söndagen 😉 Haha, tänk vad allt har förändrats!

Just nu sover barnen förmiddag och jag skall sätta mig framför tv:n för att se reprisen av ”Så mycket bättre”. Härliga söndagar!

 

   

  

Forts. Barnrum

Vardagen rullar på och vi ställs inför nya utmaningar och uppgifter för varje dag som kommer.

Det är full rulle på Angcelo som kryper och reser sig mot det han får tag i. Dock blir det en krasch direkt han släpper taget :) Vi måste vara på vår vakt hela tiden. Lekhagen eller som jag kallar det, boxningsringen är nu beställd :) 

Haha! Jag ser framför mig när alla tre kommer vara som Angcelo idag. Shit vad vi kommer skapa kaos! 

I övrigt så har det varit en dag som många andra. Bland annat har vi haft besök av en kollega till mig som också är pappaledig med deras dotter Greta. Roligt att ha andra barn här på besök. 

Pernillas syster och hennes vän kom också förbi vilket gjorde att vi fick lite avlastning och passade på att köra vidare med barnrummet. 

Beställningen från Miniroom.se har anlänt och vi hann få upp det mesta. 

Angcelo ville vara med där det hände och passade på att dra en repa i Volvon under tiden mamma och pappa grejade 😉 

   
    
    
   

 

Det är ett stort rum och som jag berättat tidigar vill vi köra på temat ”skog”. Av denna anledning är vi nu ute efter ett leksaksträd (ca 2m högt) som skall stå i mitten av rummet. Om du har tips på vart vi kan hitta ett så får du gärna höra av dig :) 

Ha en fin torsdagskväll! 

Mat- och sovklockan

Tidsomställning. Bättre eller sämre? 

Att hela gänget vaknar vid 05.00 känns väl sådär. Även mattiderna har blivit annorlunda och i förhållande till Pernillas och mina mat- och sovrutiner så känns det här som ett steg bakåt :) 

Iofs har jag för länge sedan insett att många av de rutiner som vi sätter håller inte så länge utan får relativt fort skrotas. Nu är det nya tider och det är inte vi som sätter alla villkor. Iallafall inte till en början. 

Förhoppnings hittar vi på något bra knep som gör att barnen kan sova en stund till, vilket också gör att måltiderna hamnar på mer vanliga tider igen. 

Måste bara lägga in den här bilden från gårdagen. Så mystisk och spännande 😉 

  

Vårt hem, hem för fem

Tidningen är ute! 

Det nya lifestylemagasinet ”Tid för drömmar” från Postkodlotteriet har kommit ut med sitt första nummer. 

Ett nummer som alltid kommer vara speciellt för oss! 

Du har väl inte missat reportaget där vi visar och berättat mer om vår dröm som blev verklighet.

Här kommer några av bilderna från reportaget.

Ha en härlig söndag. Nu blir det solsidan! 

     
    
    

Tack för den här tiden!

Nu är det dags.

Dags att känna på en annan typ av vardag.
En ny vardag som vi måste vänja oss med, en ny vardag som måste fungera och en ny vardag som hela familjen skall trivas med. Om det är rätt och fel vet jag inte. Det enda jag vet är att det känns bra så här långt

Måndagen och tisdagen har bestått av arbete för både mig och Pernilla.
Det är med blandade känslor vi trappar ner på föräldraledigheten för att köra igång med arbete mer frekvent.
Både Pernilla och jag, innan barnen kom, placerade arbete överst på våra prioriteringslistor. Vilket i sin tur har gjort att många tankar och funderingar angående föräldraledigheten har funnits hos oss.

När barnen kom var det inget snack om vad som hade högsta prioritering!

Barnen och familjen
är det absolut viktigaste för oss. Men vad är vi och gör vi utan våra arbeten?

Som ingenjör i konsultbranschen, men kanske framförallt med Pernillas roll som VD, är det inte helt optimalt att vara föräldraledig. Men ändå var att vara hemma med barnen ett självklart val för oss.
Vi har nu varit hemma tillsammans i drygt nio månader.
Om sanningen ska fram, den trista sanningen, så är våra föräldradagar snart slut. När båda två har varit hemma samtidigt försvinner dagarna oroväckande snabbt.
Vi har kunnat varit hemma tillsammans på heltid ett tag till, men för att överhuvud taget få några dagar kvar att att vara med barnen även när de är lite äldre, så kommer både jag och Pernilla att arbete några dagar per veckan framöver.

Hur känns det då efter de två första arbetsdagarna?
Det är kanske fult att säga, men det känns bra.
Det är känns bra att träffa kollegor, att aktivera och stimulera tankar och att få en annan sorts inspiration. Och inte bara kämpa mot sömnlösheten och krypa på golvet med barnen.

Både jag och Pernilla tror vi kommer att hitta en bättre balans i vardagen och att komma hem till våra små älsklingar efter en arbetsdag ger mig den härligaste och varmaste känslan jag haft på länge. Leendena när de ser oss komma innan för dörren är oslagbara!

Jag är så glad att vi tagit detta beslut och det påminner mig om hur mycket jag gillar mitt jobb, men framförallt också hur mycket jag älskar min familj och mina barn.

Det känns bra att ta ett steg in i en gammal vardag i ett nytt liv.

Tack för tiden som varit. Nu blickar vi framåt i en annorlunda sorts vardag.

IMG_7958.JPG

Varning!

I fredags hände en otäck sak. 

Angcelo stog på alla fyra och hulkade för att försöka kräkas. Han kräks väldigt sällan vilket gjorde oss lite fundersam. 

Det kom en kräka och detta var precis då vi skulle dricka kvällsvällingen för att sedan krypa till kojs. När jag sedan ger honom flaskan ser jag något vitt på hans läpp. Jag tar det och det var inte alls så litet som det såg ut. 

En 15mm flisa från en korg som vi har våra leksaker i.

 

En jättefin korg men inte optimal till förvaring av leksaker.

 
Frågorna och funderingarna snurrade i huvudet. 

Har han fått i sig något mer? Sitter något i halsen? 

Sjävklart ringde vi rådgivningen och de rådde oss till att se hur han reagerar, om han hostar, kräks eller kanske får feber. Då är det bara att åka upp. 

Vilket fall gick det bra denna gång och Angcelo har sovit som en liten stock hela natten. 

Vi påminner oss själva ständigt och påminner även gärna er småbarnsföräldrar där ute. 

– Det är omöjligt att förutspå och se alla faror, men försök tänk till extra. Denna gång såg vi inte faran före, vilket är anledningen till att jag delar med mig av denna erfarenhet.

Ha en härlig fredag och var rädd om kidsen :) 

Vi gör något tillsammans

Lördagsmorgonen är något speciellt hemma hos oss. I praktiken skulle vilken dag i veckan som helst kunna vara lördag just nu för oss med tanke på att vi är hemma med barnen. Men det är det där lilla extra som gör det. En godare frukost, en halvtimme extra framför Nyhetsmorgon eller man kanske går i väntan på något roligt som ska hända senare under dagen. 

Och på tal om något roligt, eller iallafall spännande så är det dags att köpa din andel i trilogin.se’s V75-system. Denna lördag kan bli den där lördagen vi aldrig glömmer. :) Jaja, vilket fall är det rolig att få hålla tummarna tillsammans med er. 

Här kommer länken till systemet. Skynda! 

http://www.andelskungen.se/session/andelskungen-curres-trilogin-viktor/
Ha en grym lördag! 

En tidig morgon med ett glatt gäng :)

Barnarbete

Först vill jag bara säga att jag är så glad och tacksam till er läsare som är en stor anledning till att det är möjligt genomföra och göra det än så länge hemliga”Äventyret” verkligt.

Idag har vi varit i Uppsala för att planera och visualisera ”Äventyret”. Och därmed har också Angcelo, Dagny och Florence varit på sitt första jobbmöte :)
trilogin.se speglar vår vardag och därför tycker jag det är väldigt roligt om barnen kan vara med på saker som faktiskt berör dem. Visst blir det extra arbete, men jag försöker peppa mig själv till att anstränga mig extra för deras skull. Och tänk vad roligt att berätta om dessa stunder för dem senare och kanske till och med kunna visa ett foto från tillfället.

Jag vill också säga att genom att utmana och prova nya, annorlunda saker med barnen så känner jag att jag blir mer och mer trygg i papparolllen och saker som jag var nervös eller orolig för tidigare blir inte alls lika jobbiga. Det är faktiskt en stor anledning till att vi gör sådana här, kanske lite knepiga och galna eller åtminstone annorlunda saker med barnen.
Sen är det en bonus om man har förstående personer omkring sig :) Det blir ju lite av en cirkus och hej baberiba ibland när vi kommer.

Mötet hos Komson var bra och det är verkligen roligt att lyssna på människor som kan sin grej!
Det ska bli så roligt med ”Äventyret”.

Håll koll! Ha tålamod! Snart hittar du mer information om ”Äventyret” här på bloggen!

Ett fotoäventyr med kaos

Ni såg en liten sneak-preview igår på Instagram.

Vi var nämligen och fotade barnen hos Emmas fotostudio. Kika in hos henne på:  http://emmasfotosida.blogg.se

Att Emma lyckades övertala mig och Pernilla att vara med på bild var ju också roligt!

Vi hade bokad tid 10.30. Som ni förstår så fick jag kontakta Emma för att berätta att vi kommer till 11.00.
Naturligtvis dimper vi in, lätt stressade, flåsande och lite småsvettiga kl 11.15.
Jag som alltid har varit noga med tider. Det blir bara inte riktigt som jag planerar. :)

Tre ombyten var packade. Likaså maten, blöjorna och någon leksak. Det blir verkligen ett projekt av alla små som stora utflykter som skall göras.
Det var lika bra att köra igång direkt! Barnen kan bli trötta, hungriga eller kanske bara på dåligt humör så det gäller att inte slarva bort tiden.

Första kortet.
Hela familjen skulle vara med på bilden. Jag ser nu på fotot att jag och Pernilla hade lite lättare att dra på mungiporna än Angcelo, Dagny och Florence 😀

Andra kortet.
Dags att rigga om för att få barnen att sitta fint själva på fällen. Med tre barn vet man aldrig vad som händer. Antingen blir det en faceplant i golvet eller så kanske någon river den andra eller så sitter två av dem och gör något helt annat än vad de ska. Vi får oss iallafall väldigt många skratt!

Tredje kortet.
Tillbaka till faceplanten. Det var precis vad Angcelo gjorde. Hävde sig över kanten på resväskan med händerna mellan benen och PANG! rakt ner i golvet. Tror ni det blev liv i studion?
Som tur var så är Emma väldigt van med barn och behjälplig så alla fick en famn att krypa upp i.

Sen var det dags att ta några privata bilder på barnen utan kläder.
Ni kan ju redan räkna ut vad som händer! Naturligtvis kissar Dagny en jättepöl på golvet och Angcelo på duken.
Torka, torka, och så kör vi på igen.
Med alla tre sittandes på fällen och Angcelo med en teddybjörn framför sig, skall vi försöka få några foton där alla tittar i kameran. Tyvärr blev nog Angcelo förälskad i björnen och skulle absolut ställa sig på alla fyra och brottas med björnen. Det hade varit ett kort att visat honom den dag han tar studenten eller något annat bra tillfälle. Vi håller dessa foton inom familjen än så länge 😀

Det blev ett antal fler foton som gick lite bättre och det ska bli så roligt att få se dem alla.
Men vilken härlig dag det blev. Hela familjen somnade utslagna i sängen när vi kom hem.

Här kommer ett smakprov från plåtningen.

   

  
  

Lyssna på barnen!

Om jag fick önska mig några saker här i världen så är det att alla barn skall få en bra start i livet, de förutsättningar som behövs för en trygg och bra uppväxt och kanske det viktigaste, att barn i världen får sin röst hörd!

Vi måste lyssna på dem! 

Varje dag fattas beslut som berör barn i utsatta situationer. Men barnen själva får sitta på bänken och se på när vuxna fattar beslut som kommer att påverka hela deras liv. Det är nog nu. Barnens röster måste få höras. Lyssna på barnen i UNICEFs poddserie ”Röster från bänken” och skriv under kravet på unicef.se att barn ska få rätt att klaga när deras rättigheter kränks. Inget barn ska behöva vara åskådare i sitt eget liv.  
Jag som pappa och trebarnsfar är väldigt stolt att vara med och stödja barnen och unicef i detta arbete.

Lyssna här! 

https://www.youtube.com/watch?v=-Olsss8tOrc&feature=youtu.be
#rösterfrånbänken @unicefsverige

Härliga höstnyheter

  
I Gävle är hösten ett faktum. Kallt och soligt. Allt går så fort och varken jag, Pernilla eller barnen har hunnit förbereda våra garderober inför hösten. Jag och Pernilla har alltid tagit en dag då vi åkt iväg, kanske tagit en helg i huvudstaden och fräschat till lite i garderoben inför hösten. Men, men vi får se hur det går i år…

Det är nya tider nu! :) 

Ni kanske kommer ihåg att jag hade hittat en fin butik på webben för barnen. I veckan anlände en härlig höstbeställning till Borgvik! 

   
Strumpor – GANT

Blå tröja & byxa – Petit SOFIE SCHNOOR

Stickad tröja – Levis

Blå tröja med knäppning & byxa – How to Kiss a Frog 

Mössa – HOW TO KISS A FROG

 Grå body & byxa med hjärtmönstet – Petit SOFIE SCHNOOR

Rosa body & byxa med hjärtmönstet, även i vitt. – How to Kiss a Frog 

Mörkgrå tröja med fjärilmönster – Petit SOFIE SCHNOOR

Mössa –How to Kiss a Frog 

Strumpor – GANT

Alla kläder kom med beställningen från www.maikomoja.com . Kika in, det finns hur mycket snyggt som helst!

Såg precis att det har kommit in ytterligare nyheter nu. Så nu står bl.a en tröja från GANT och en jacka från Hilfiger på barnens önskelista.

   
  

 

Ett tips för vardagen

Det är väldigt lätt att man får torr luft hemma nu på hösten och under vintern.

Det kan märkas i ögonen, näsan och på huden. Vi såg att Angcelo fick lite torrfläckar på huden och tjejerna fick hårt och torrt snor vilket bl.a. blev väldigt irriterande för dem när de skulle sova. 

Här kommer lösningen på problemet!

 

En luftfuktare som styr och reglerar luftfuktigheten själv och dessutom med snygg design. Du får den också för en vettig peng.


Den finns att köpa på:

https://www.netonnet.se/art/hemhushall/klimatac/luftfuktare/wilfa-hue-6b/177769.9402/?gclid=CNHEpujwtMgCFaHNcgodQ08Dmw

Här kommer en bild från morgonens häng i myspölen. :)

  

Många fina stunder och många… stunder

Natten var fylld av åska och regn och jag tror faktiskt barnen blev något oroliga av det.
Vi fick en solig stund på morgonen, men nu är regnet här igen. Vilket gjorde att jag fick en stund till att fundera och reflektera.

Jag har skrivit det tidigare och jag gör det igen.

Att ha ett eller flera småbarn tar på krafterna. Det finns så många stunder då energin är noll och tålamodet balanserar på gränsen till vansinne.
Vi hinner knappt med varandra och att planera och göra något roligt känns ibland som om det bara blir mer jobb. Att se barnen som söta små barn hela tiden är omöjligt.
Sen vet jag att det finns andra som har det så mycket svårare och tuffare än oss.

Jag minns såväl när jag läste om den kvinna som blev ensamstående med trillingar och hon sa att hennes liv var förstört. Jag kan förstå henne, sen är kanske jag inte tar hennes val att uttryck sig i försvar. Men att vara ensam med tre mindre barn 24 timmar om dygnet är jag helt säker på att ingen människa (eller barn) mår bra av!
Ja, jag skulle kunna prata om detta i timmar och jag skulle kunna skriva om många stunder och tillfällen då det är som jobbigast. Men för mig är det inte viktigt. Det är de glada och härliga stunderna som räddar oss. Det är också de stunderna jag vill ha kvar minnena från.
Allt det andra kommer jag minnas ändå.

Att vi för tillfälle befinner oss i Spanien är jag så glad över och visst är det härligt med sol och bad.
Men poängen med denna resa för oss var att bara få komma iväg och byta miljö. Atr inte vara hemma i huset och allt är sam-samma hela tiden. I och för sig så kanske det hade räckt bra med några dagar i fjällen eller något lite enklare, men dessa veckor har varit och är otroligt sköna och ger stor energipåfyllnad.

Jag ser också att våra barn mår bra av detta. Jag tycker de har växt så mycket och och de har lärt sig så många nya saker. Kolla här som exempel: Gänget är ute och torrsimmar och jag är så imponerad av Dagnys teknik att crawla. ;D

Torrsim på högsta nivå !

Tänk hur många sådana här roliga stunder vi kommer få se och vara med om och tänk alla roliga frågor och påståenden vi kommer få höra, när det sjunger i duschen, pratar ”Engelska” eller frågar hur man gör barn? Dessa barn är absolut det tuffaste, men bästa som hänt mig!

Dessutom är det måndag och en ny vecka med en massa möjligheter står framför oss… :)

Förresten håll utkik här på bloggen nu i mitten eller slutet av oktober!
Då får vi, förhoppningsvis, presentera det största och roligaste i trilogin.se’svoch bloggens historia. Det ska bli så roligt!

Ha en fin måndag!

En nyfiken Florence och mamma myser i regnet.

Leksaksdjungeln

Är det något det finns en djungel av så är det väl av leksaker!

När man inte har någon erfarenhet av barn så är det väldigt svårt att veta när man skall börja köpa leksaker och framförallt vilka leksaker man skall köpa.

Jag brukar skratta åt mig själv när jag tänker tillbaka på det första jag köpte till våra barn.
Jag tror det var i mitten av graviditeten. Det kan vara den sämst planerade leksaken någonsin.
Antagligen var jag överladdad inför papparollen :)


I och för sig så med facit i hand så var det ändå inte så dumt. Samtliga äldre barn än våra som har kommit på besök har älskat bilarna.
Jag kommer själv ihåg när jag var lite och hade en liknande. Jag ville åka hela tiden!

Jag tänkte jag kan tipsa om lite enklare och mindre saker som hittills har fungerat utmärkt för oss. Även att välja rätt placering för var leksakerna är kan göra underverk 😉

Färger och ljud är roligt.

Ringarna är lätta och greppa och några av dem med kulor i är extra roliga.

Tänk att det klickande ljudet när ratten vrids kan vara så spännande!

Om vi nu skall summera detta så kan vi enkelt se att färgglada saker som låter gör succé!
Den lilla orange och blå luren med kulor i är också rolig att banka i det mesta.

Ett annat tips:
Jag tror de flesta har en leksak hängande vid skötbordet, men jag nämner det ändå. Istället för att de ska rycka i blöjor, kläder, gardiner eller något annat så är det perfekt med en dinglande leksak som tar deras uppmärksamhet. Och att byta det som dinglar lite då och då, annars tar gärna blöjorna över intresset igen :).

Som avslutning måste jag visa två prylar som våra vänner hade införskaffat och som våra barn bara älskade när vi var och hälsade på i lördags.

Denna molekylliknande pryl heter Skwish och kan bl.a. köpas på Lekmer.se

En snurrande blomma med sugpropp i botten. Perfekt för kidsen att bråka med ;)

 

En pappas bekännelser: Vad gör han när familjen är borta?

Pernilla är på konferens och barnen passar då på att vara hos mormor.
Jag tror faktiskt alla inblandade mår bra av dessa två dagar.

Det är en märklig känsla när Pernilla åker med barnen för att lämna dem hos mormor.

Vad ska jag göra nu då?
Efter lite funderande så blev det inte alls speciellt svårt att få tiden att gå.

Så för att göra rent samvetet börjar jag med att höststäda gräsklipparna och sen plocka reda på verandan. Så skönt. Nu har jag gjort något vettigt, så nu har jag väl resten av dagen kvar till nöje…

Jag inbillar mig att jag inte är den enda som hade lagt upp dagen på detta sätt 😀

På med seglarjackan och långbrallorna, för nu ska det åkas vattenskoter!
Jag tänkte faktiskt ta även ta med er på turen.

 

Brillorna på och redo för avfärd

  

Först tar vi Engeltofta som är ett att Gävles vackrast belägna byggnader. Hit måste du åka när du besöker Gävle!

  

Jag vänder in och trycket på gasen. På mindre än 10 minuter är jag vid GSS (Gefle seglarsällskap) en mycket trevlig plats med god mat.

  

Jag behöver bara korsa stora farleden och smyga mig in bland öarna så hittar vi Bomhus båtklubb.

  

Puttrandes vidare bland öarna kommer jag till Limön, den mest bebodda och mysiga ön. Hit går ju även turbåten.

  

Limöbåten

  

Nu beger vi oss in mot stan och på vägen dit passerar vi Gävle hamn. De är mäktigt!

  

Strax efter hamnen kommer jag in i ån och fram till Gävle strand. Ett populär boende nära vattnet.

  

Ja du kan även köpa din båt här :)

  

På vägen hem och ut tar jag kanalen inne i botadsområdet.

  

Frusen och hungrig kommer Jag hem efter en riktigt härlig tur på havet!

 

Man får säga vad man vill men havet är frihet. Luften, det lilla vattenstänket och musiken i öronen. Ja, det här var ett riktigt bra val av mig.
Hemkommen och hungrig värmer jag på lasagnen från gårdagen.
Pling säger det i mobilen.
Det är grannen Johan som frågar om jag vill följa med och spela golf.
– Självklart!
16.40 går vi ut på Gävle GK.
Jag glömde berätta att jag hade förberett dessa dagar åtminstone lite. Jag kontaktade faktiskt Thomas på Bilbolaget i Gävle gällande att få prova XC90 igen.
Så får jag se om/hur golfbaggen går in :).

Vilken dag! Så mycket nöje på en gång. Jag behövde nog detta.
Jag tror alla föräldrar behöver några sådana här dagar ibland. Kanske inte just med mitt upplägg, men bara att få göra det man tycker är väldigt roligt. Klart värt att tänka på!

Mycket känslor

Det lilla trollet Dagny kom inte till ro inatt.
Fråga mig inte varför men det måste ju vara att hon låg och funderade på den kommande helgens V75 omgång. 😀

Det blev en morgon med mycket känslor. Många olika känslor.
Med detta leendet på läpparna måste Dagny ha kommit på något riktigt genidrag till helgen..

  
Köp din andel i Trilogins system via länken nedan.
Det är ju bara för roligt med den lilla extra spänningen på lördagarna!

https://tillsammans.atg.se/lagsida/15500
IMG_7949-1.png

En extra famn

Igår var det BVC och vaccination mot mässlingen på agendan. Jag hoppades verkligen att det inte kommer några tråkiga bieffekter av vaccinationen.

Idag på eftermiddagen blev det än mer påtagligt då Dagny blivit förkyld och febern steg till 39 grader. Hon vill helst sitta i mammas eller pappas knä istället för att leka och hon vill ha vår närhet även när hon sover. Peppar, peppar så är det bara Dagny än så länge!

En annan sak som jag reflekterade över efter vårt BVC-besök, är att det börjar bli tungt att bära med sig barnen.
De känns tydligt att de har växt på sig och blivit större eller så är det jag som har tappat fysiken 😀

Vilket fall så är det skillnad från tidigare och jag ser också att barnen behöver underhållas och kräver mer uppmärksamhet.
Det är tufft att vara två vuxna på tre barn 24 timmar om dygnet. Allt som oftast är det jag och Pernilla hemma, men ibland har vi förmånen att någon när och kär är här och hjälper oss i vardagen.

Vi är verkligen tacksamma för den hjälp vi får. Dock känns det inte som om vi kan eller vill räkna med att den alltid finns där. Så nu har vi bestämt oss. Vi vill hitta någon som som kan hjälpa oss då och då.

Ett beslut som var betydligt svårare att ta än jag trodde. Det innebär ju så mycket mer än att bara ha en barnvakt.
Personen skall vara i vårt hem. Det skall vara en person som vi trivs med och känner fullt förtroende för och det kanske svåraste, personen måste klarar av tre små barn ett par tre timmar.
Sedan är det ju även en fördel om personen trivs med oss 😀

Hur ska vi hitta den här personen???
Vi får se det positivt. Vi har i alla fall kommit så pass långt i processen att vi vet att vi vill ha någon annan, mer än mormor/farmor, som hjälper oss här hemma och i vardagen. Kruxet är dock, hur hittar vi rätt person?

Kanske ni läsare kan hjälpa till? Vet du någon i Gävleområdet som du tror passar oss? Någon som kan hjälpa oss en morgon, en förmiddag, en eftermiddag eller kanske en kväll då och då några gånger i veckan – be den höra av sig till mig (viktor@byilo.se) eller Pernilla (pernilla@byilo.se) där personen berättar lite om sig själv.

   

Söndag kväll

En riktig söndagskväll!
Av någon anledning så är mörkret ute extra påtagligt idag, slutspelet i FedEx Cup (Golftävling) står på tv:n och Pernilla sitter med en liten kille som verkligen inte vill sova.
Ja, stunden gav mig faktiskt en sådan här riktig familjekänsla. En riktig myssöndag!

Klockan 18:15 hade vi två damer som var så trött, så trötta. I vanliga fall brukar rutinerna säga att de sover strax före 20.00, men idag har hela dagen varit lite wild and crazy.
Tjejerna slocknade runt 18:45 medans Angcelo inte alls vill sova, och vad ska man göra?
Ikväll får han vara uppe med mamma och pappa. Mysa i famnen hos mamma tills att han somnar.
Man behöver inte alltid hålla på reglerna. Inte om jag får bestämma i alla fall 😉

Veckan som kommer är fylld av lite allt möjligt.
En spännande sak är att barnen ska ta vaccin mot mässlingen. En annan sak är att jobba vidare på de små projekt vi har börjat snickrat på och som ni läsare eller i alla fall någon av er kommer bli högst inblandade i. Är ju bara för sugen att berätta mer…
Men istället ska jag följa golfen ?och hålla tummarna för vår grymma Henrik Stenson som för tillfället ligger på delad 3:e plats. Hejja hejja!

   

   

Nya tider, igen

Allt går så fort.
Det känns att det är ytterligare en ny fas vi är på väg in i. Angcelo, Dagny och Florence racar runt i sina gåstolar och alla saker som är i deras närhet vill de utforska och helst av allt ta med sig.

Angcelo som för tillfället har den bästa tekniken i gåstolen följer mig eller Pernilla vart vi än går.  Det är en märklig känsla, att dom där små krabaterna som vi satt med på neonatalen för 7 1/2 månad sedan nu springer runt med sina gåstolar, förstår vad de heter och kan komma till mig när jag ropar på dem. (Okey kanske inte varje gång jag ber dem komma, men ändå… :D)

Pernilla och jag tycker det skall bli så skönt med den här nya fasen. Att de börjar förflytta sig själva ser vi bara som roligt och skönt för oss.
Många säger att om ni tycker den här perioden som passerat har varit jobbig, vänta då bara tills att de börjar krypa och riva i saker.
Just nu springer jag så mycket hellre och passar på dem än att hela tiden bära runt på dem. Jag är så glad att bära-perioden snart är förbi och vi står inför nya utmaningar.

   
 Något som också har förändrats väldigt mycket är sömnen för våra tre.
Angcelo sover allt som oftast hela natten. Ibland lägger han sig på magen med händerna bakom kudden och ser exakt ut som jag. Det är så underbart och roligt att se!
Även Florence sover sig genom natten då och då. Dagnys mage är fortfarande känslig och hon vaknar ännu och är hungrig vid 02-03-tiden och 05-tiden. Men snart är även hon en stor tjej.

Förra veckan började vi med att ge barnen två mål barnmat istället för ett och jag tror faktiskt detta har stor betydelse för deras sömn. Sen undrar jag var all mat tar vägen i de där små kropparna. De mängder de äter i förhållande till deras kroppsstorlekar känns ju helt orimligt. Men jag antar att det ska vara så, och jag har det hellre så än att de äter för lite.

Idag har vi en lite molnig, men varm dag i Gävle.
Havet ligger stilla och vi har precis fått ihop frukosten framför morgontv:n.
Våra planer är att dra cirkusen mot IKEA för att kika på lite saker som också symboliserar den nya fasen i livet.

Pottor, barnsäkringar för köksskåp och grindar till trapporna är något som finns med på inköpslistan. Det känns som inköpslistorna bara blir längre och längre och alltid gånger TRE :)

Måste ju bara visa er den här sköna bilden när Dagny orsakar trafikstockning i vardagsrummet 😉 

  

Födelsedagskalas

En förmiddag med mycket sol och en promenad till härliga Engeltofta.   

Florence älskar redan nu att dansa på bordet…


Sedan bar det av mot Mackyra för att fira min kära syster på hennes stora dag! 

   

Ett fyrfaldigt leve från trillsen och kusinen Nils

 
  

Lite tips för sommaren och vardagen

Något som vi märker allt mer och mer är att vart vi än ska så blir det väldigt mycket saker som ska med. Oavsett om vi ska på en längre resa, endast ta bilen någonstans i närheten eller kanske som idag, bara gå ner på stranden.

Idag har vi en underbar dag i Gävle och därav blev det strandhäng för oss.
Det handlar allt som oftast om att gör saker så enkelt som möjligt. Vi har lyckats hitta några prylar som faktiskt gör sommaren och vår vardag lite lättare. Det bästa är att oavsett om du badar hemma, åker iväg till stranden eller kanske till och med åker till varmare breddgrader har du nytta av dessa saker.

 

Ett UV-tält och en hopfällbar kärra

 
 

UV-tältet är perfekt för varma dagar i solen

  

Den hopfällbara kärran gör att vi får med alla prylar på en gång.

    

En härlig dag på stranden

Erfarenheter att dela

Ett av huvudsyftena med bloggen är att dela erfarenheter från vardagen och därav kanske göra din eller någon annans vardag lite enklare.

Barnen växer så det knakar. De blir mer stabila, leker bättre och sover även bättre.
Angcelo har faktiskt sovit hela natten två nätter i rad nu. Tjejerna vaknar ca två gånger under natten fortfarande och de gillar att stiga upp i 06-tiden.
Angcelo har tidigare kunnat sovit lite längre, men nu när han inte vaknar på natten så är också han redo att börja dagen vid 06.00.

Varken Pernilla eller jag är speciellt pigga vid den här tiden just nu och vi är definitivt inte jättesugna att ligga och leka med alla tre vid 06.00. Ja så pigg är de :)

Vår lösning på detta de senaste dagarna har blivit att vi stiger upp, tar en snabb kopp kaffe och sätter dem i vagnarna för att ta en promenad. Fördelarna med det här är att vi hinner vakna, komma igång på ett skönt och behagligt sätt, vi får lite motion och självklart är Angcelo, Dagny och Florence helnöjda när de sitter och grejjar med sina leksaker i vagnen eller kollar på allt spännande som svischar förbi ute i naturen. Det här tror jag definitivt blir en ny rutin!

  
Sedan måste jag också dela med mig av lite bilerfarenheter.
Jag var ut och körde lite Volvo v40 CrossCountry. Vi skulle lite senare packa och bege oss iväg för att besöka mormor. 
Vilket fall bad Pernilla mig att göra ett försök med trillingvagnen. Jag trodde aldrig det skulle gå.
Jag satte i barnstolarna, packade i trillingvagnen och väskorna med alla barnprylar i.
Hur är det möjligt? Allt går in! Kolla på det här! En Volvo v40 CC!

   
    
   
 

500 000 läsare

En molnig morgon visar sig utanför sovrumsfönstret när vi vaknar.
Huset är städat och ordnat för en reportagedag.
Kl 11.00 kommer skribenten Britta och fotografen Malin. Ska bli riktigt roligt att göra något stort. Dessutom med något som vi har kämpat med så länge.
Idag är det nämligen inredningsreportage som står på agendan.

Vi sätter oss med en kopp kaffe i vardagsrummet för att planera och gå igenom dagen.
Det börjar med en rundtur i vårt hus. Vi berättar husets historia samtidigt som Britta och Malin viftar med händerna och planerar fotograferingen.
Väldigt roligt att se hur proffs arbetar. Det är bara att konstatera att jag inte sitter på den här kunskapen och känslan för fotografering.
Detta var ju dessutom bara den snabba visningen av huset och vår inredning.

Britta ställer många frågor kring renoveringen, hur vi planerade, bestämde och genomförde projektet.
När vi sitter och berättar inser jag vilken resa vi gjort och vad roligt det är att dela med sig av den.
Malin jobbar för fullt med fotograferingen, vilket fokus på detaljer och placering. Saker som inte vi alls ser. Jag säger det än en gång. Det är väldigt roligt att se på när personer med talang gör något med finess. Under tiden sitter vi och pratar med ett barn i vardera famn. Det är tur att barnens mormor var här och hjälpte oss idag :)

Det ska bli så spännande att se resultatet från denna dag. Jag får inte säga så mycket just nu.
Men det är en tidning med ca 500 000 läsare och snart kommer reportaget om ”drömmar” och vårt hem med i den. Så roligt!

Håll utkik!

En sommardag i Borgvik

Viktor & Pernilla

Fick en kommentar på bloggen som jag tänkte kanske är roligt och intressant för er läsare att jag följer upp…

”Hej, tack för att vi får följa er härliga familj :)

Skulle vara kul och få veta mer om dig och pernilla. Vilka är ni?
Håller helt med om inlägget, har även tänkt tidigare gällande hur ni valt att göra? Min uppfattning, vilket kan vara helt fel antagande, är att ni båda är hemma heltid? Hur finansierar man detta isf alt har ni annat upplägg? Skulle vara väldigt kul om du ville skriva mer om det”

Svårt, vad kan vara intressant att veta :)

När jag startade bloggen hade jag bestämt mig för vissa riktlinjer och principer.
Bland annat så diskuterar jag inte våra åldrar och ålderskillnaden. Efter snart sex år år börjar jag bli rätt trött på att diskutera den saken.

En annan sak jag inte kommer att skriva om är vår privatekonomi.
Privatekonomin är så väldigt varierande från hushåll till hushåll så jag tycker det är svårt att få vettiga diskussioner i det ämnet. Däremot något som är relativt lika är ju faktiskt ersättningarna när vi är föräldralediga. Eller de skiljer i alla fall inte lika mycket mellan hushållen som när vi arbetar.

Vilka är vi?

Viktor Lundin – Uppvuxen i Mackmyra. Ni har säker smakat på Whiskyn 😉
Bor nu på Norrlandet, 8 km utanför Gävle centrum, i vårt hus vid havet.

Jag gillar att sporta. Hockey, tennis, styrketräning, löpning, fotboll eller golf är vilket som. Jag hänger med på det mesta och direkt :) Jag gillar även motorer. När vi åker till fjällstugan åker jag gärna snöskoter och här hemma tar jag gärna en sväng på vattenskotern.

Det kanske låter väldigt glamoröst? Det är dock inte riktigt sanningen.
Jag är väl medveten om att bakom alla nöjen ligger hårt arbete.
Och arbetet är viktigt för mig. Jag älskar entreprenörskap, nya utmaningar och det arbete jag har idag.
Man kan styra mer än man tror. Jag har filosofin att jag skall arbeta med det jag tycker är roligt.
Än så länge fungerar det bra. En dag kanske jag får göra något riktigt stort inom det jag gillar allra mest.

Jag, som trebarns-far är värdens lyckligaste. Att vi fick en stor familj är det bästa som hänt mig och dessutom med den kvinna jag älskar mest av allt.
Pernilla inspirerar, glädjer och driver mig. Även min önskan om att våra barn skall växa upp i bra och trygg miljö är något som är en stor drivkraft hos mig.

Pernilla Eriksson (hon får skriva om sig själv) – Uppvuxen i Österfärnebo, 6 mil sydväst om Gävle, vid Dalälven.
Jag är uppvuxen i en familj där uppfinningsrikedomen var ett faktum och intresset för affärer varit stort. Ja det har satt sina spår.
Jag är inte rädd att bryta mönster och gör ofta det jag tror på. För drygt fem år sedan träffade jag min stora kärlek Viktor. Det visade sig att jag och Viktor hade många gemensamma intressen och trots den ålderskillnaden som var blev jag kär. Han var ingen vanlig 22-åring 😉

Jag är i dag VD för ett mellanstort konsultbolag. Karriären har under många år prioriterats av mig. Jag har alltid tyckt arbete varit intressant och spännande. Man vet aldrig var vägen leder och jag gillar att inte riktigt veta.

Idag har vi, Viktor och jag, tre barn tillsammans. Det är en tung period just nu men jag tror faktiskt jag är lyckligast i världen. Jag skrev upp min drömmar för många år sedan i min drömdagbok. På de översta molnen står ”Barn” och ”Ett hus vid havet”. Så jag, vi (jag tror jag kan tala för både Viktor och mig), är på god väg att förverkliga många av våra drömmar. <slut från Pernilla>

Föräldrarledigheten

Vi har från början varit hemma båda två tillsammans. Åtminstone i stort sett hela tiden, jag har jobbat ca 3-4 dagar i månaden och Pernilla har varit in och jobbat några dagar då och då.

Tittar vi tillbaka på dessa sju månader så skulle det, för oss, inte alls fungerat med att bara en av oss varit hemma. Vi har dessutom fått (och får) massor av hjälp av våra nära och kära. När vi är tre vuxna, antingen mormor, farmor, systrar eller kusinbarn, som hjälper oss så känns vardagen lugnare och skönare. Då går det att andas och jag ser att våra barn mår bra betydligt bättre och de får den närhet som de så väl behöver.

Vi har  570 dagar (390 + 90 + 90) med ersättning på sjukpenningsnivå. Sjukpenningnivå är knappt 80 procent av inkomsten om man tar ut föräldrapenning 7 dagar i veckan, men maximalt 946 kronor per dag och det ger ca 28 000 kr brutto i månaden). Dessutom har jag 30 arbetsdagar (10 + 10 + 10), de så kallade första pappadagarna till samma ersättningsnivå. Sen har vi ytterligare 270 dagar (90 + 90 +90) dagar som vi kan ta ut till en ersättning på 180 kr/dag. 

I och med att våra barn var inskrivna på Neonatalen och Barnklinken de första veckorna, så fick vi rätt att ta ut  ”vård av sjukt barn” i stället för föräldrardagar dessa veckor. Trots detta så kommer det inte att räcka med ”fulla ersättningsdagar” så vi båda två kan vara hemma ett år och tills att barnen får börja på förskolan.

Ser vi till ekonomin i det hela så vill vi helst blunda. Hade det inte funnits reserver att ta av och kostnader att reducera så skulle det i stort sett varit omöjligt för oss att vara hemma båda två.

 

Maldiverna – vi drömmer oss tillbaka…

 

 

 

Tvillingupproret

Igår visade min mor mig debatten kring ”tvillingupproret” med Margaretha Ölwe och Hanne Kjöller som sändes på TV4 i tisdags (28/7 2015).

När jag ser det reagerar jag på många sätt.
Dels på hur man gör för att framföra åsikter på ett väldigt osympatiskt och arrogant sätt.
Sen konstaterar jag att Hanne Kjöllers åsikter om föräldrars ledighet vid tvillingfödslar lägger sig i topp på listan över sämsta åsikterna 2015.

I vårt fall, som trillingföräldrar, så har vi 390 dagar + 90 dagar var för varje ”extra barn” med ersättning som grundas på den inkomst man har (dagar på sjukpenningnivå), att disponera mellan oss.
Detta gör att våra barn får ha oss båda hemma i mindre än ett år, i 9,5 månader. Sedan har vi även rätt att vara hemma/fördela ytterligare 90 dagar per barn, dvs 270 dagar, och då med en ersättning på 180 kr/dag.

En av mina funderingar är – vilket av våra tre barn, Angcelo, Dagny och Florence har rätt till de 390 dagarna med en vårdnadshavare och varför får de andra två nöja sig med 90 dagar.
Jag utgår från vad jag och Pernilla tycker och tänker om vad varje barn förtjänar. Och jag önskar att Angcelo, Dagny och Florence får möjligheten att ha oss båda hemma åtminstone tills de får börja på förskolan.

 

Ett litet dagsäventyr

Veckorna passerar förbi och det börjar närma sig september och utlandsresan.
Första resan för våra små kottar.

I tisdags var vi och skulle ordna passen för alla tre.
Först ringde vi till Polisen för se om det fanns möjlighet att boka en tid med tanke på att alla tre skulle ta passkort.
Det var inga problem. Tjejen i telefon (receptionen) var helt förstående och det enda vi behövde göra var att höra av oss när vi var på väg så skulle hon rigga så vi inte skulle behöva vänta allt för länge.
Man blir så glad när människor förstår och vill hjälpa till. Stort tack till tjejen som hjälpte oss med detta.

Tidigare har jag berättat om tillfällen som förtydligar vår verklighet. Tillfällen som påminner oss om att vi har tre små barn.

När vi sätter dem på pallen för att fotot skall tas ler alla.
Sedan skall barnen intyga att det är vi, jag och Pernilla som är deras föräldrar.
Men i rutan där de ska signera står texten. ”Not able to sign” hur gulligt är inte det. Jag ser framför mig hur fumliga och lite hetsiga Angcelo skulle sätta en kråka på papperet. :) haha!

Dagny var sist att ta foto.
Och ja, jag har faktiskt ingen aning om varifrån hon har fått den här posen 😉

Detta kommer nog vara en dag vi alltid kommer minnas.

En glad liten Dagny med en mindre bra pose

Extra famnar är bra att ha

Vi är ien period med extra mycket knyande och pipande och där otåligheten är ett faktum.
Benen går som små trumpinnar på kvällarna när de ska sova och det dröjer inte länge för än de ropar efter uppmärksamhet när vi lägger dem i myspölen för att leka.
Det märks även när jag håller dem att otåligheten finns.
Förmodligen är det tänderna som är på G, kombinerat med att de inte längre nöjer sig med samma gamla utan vill utforska världen mer.
Oavsett vad det är så blir vardagen inte lättare och när alla tre är ledsna och vill ha närhet är det inte lätt.
Det är svårt att beskriva kombinationen av frustration och energilöshet. Man vill ju bara att alla ska få lika mycket närhet.
Nu gnäller jag lite. Det är inte så farligt men jag kan med säkerhet säga att det här är tuffaste perioden hittills, eller tufft på ett annorlunda sätt än tidigare.
Jag inbillar mig att vi befinner oss i slutet av en spädbarnsperiod och i övergången till bebisperioden, vilket gör att vi som föräldrar även har brist på energi. Men förhoppningsvis snart får någon timme mer sömn och lite enklare dagar.

Idag fick vi besök av våra vänner Tomas och Marielle.
Som vanligt är det trevligt att träffa dem och det är faktiskt också en stor hjälp att ha dem här.
Det är skönt att se att alla har en famn att sitta i och jag är helt säker att Angcelo och Florence tycker detsamma.

Ytterligare så kom Pernillas moster Nancy och kusinbarn Nellie och Spencer med fika och bidrog med sina famnar.

Haha, ja som vänner och släkt till trillingföräldrar får man räkna med att få ett barn i famnen så fort man stiger innan för dörren 😉

 

Tomas och Marielle fick en varsin direkt :)

  

Såhär glad var Dagny tidigare idag när hon använde gåstolen

 

Feber, kliande näsor och ögon.

Får en, får alla.
Är det såhär det kommer vara?

Idag har det varit tufft. ingen av oss är speciellt kaxig. Pernilla är den som klarat sig bäst.
Feber, kliande näsor och ögon är har kommit som ett brev på posten.  Det är bara att sätta igång med kurerna och gilla läget.

Det känns ändå helt ok så länge det bara är lite feber och snuva.
Tänk den dagen alla ligger i maginfluensan. Jag hoppas verkligen det dröjer.:)

Det som är jobbigast just nu är ju att se dessa små med sina röda näsor och ögon. Kunde jag ta allas förkylning så hade jag inte tvekat en sekund.
Sen är det ändå fascinerande hur tåliga barnen är. Eller de håller i alla fall skenet uppe.
När man minst anar det, när snoret rinner som mest och nysen är nära då kommer det här leendet som går rakt in i hjärtat. Jag vill bara krama och hålla dem nära.

Dagnys feber har börjat lagt sig, men Florence är nog mitt i. Men med lite tur så har febertopparna gjort sitt och vi vaknar med nya krafter imorgon.

Sen tycker jag vi ska försöka se något positivt i detta. Vi vet hur det här är nu, hur barnen beter sig, och vilken hjälp vi behöver här hemma. Idag har vi haft två extra famnar i mormor och i Linn, ett kusinbarn till Pernilla.

Vi är nu ytterligare en erfarenhet rikare!

Förenkla vardagen

Ja, för oss trillingföräldrar handlar det mycket om att hitta lösningarna för at få vardagen att gå ihop. 

Att underlätta för varandra är en sak vi måste tänka på för att orka. Jag tror faktiskt det är en av anledningarna till att det till mesta dels fungerar bra och att vi orkar. Och att vi framförallt har lite kraft över för varandra.

Den senaste tiden har vi gjort som så att om någon av oss måste åka iväg, handla eller göra någon annat så delar vi upp barnen. 

Det innebär en stor skillnad att vara ensam med ett eller två barn istället för med alla tre. Att ha ett barn med sig ute på ärenden har därför blivit en mycket bra lösning för oss. Och inte alls speciellt krävande för den av oss som är ute och ränner.

För att underlätta detta så köpte vi två nya vagnar. En singelvagn och en dubbelvagn. 

Vilken märklig känsla det var att gå med en singelvagn. Kändes knepigt.

Vilket fall så är det ett perfekt komplement för oss och jag kan rekommendera de ”enkla att ta med-vagnarna” som är köpta hos Jollyroom och Babylandoch av märket 2ME.

   
 

   
 

Sommar

Dimman börjar lätta lite från havet, Jag hör regndropparna plinkar i stuprören på vårt hus och jag känner kylan smyger sig på.

Jag har bestämt mig, jag tänker grilla, dricka mitt glas rosé och verkligen försöka få lite sommarkänsla.

Så lätt ger jag inte upp hoppet om sommaren :)

Imorgon är det V75 på Årjäng!

Förra helgen drog vi in 1000kr, på tok för lite! Men jag tror vi är på gång. Missa inte att köpa en eller två andelar i Trilogins andelssystem. För 50kr får du vara med och hålla tummarn.

Klicka på länken nedan för att köpa andel.

Nu blir det fredagsmys!

http://www.andelskungen.se/session/andelskungen-curres-trilogin-viktor/

En ruggig sommardag

 

 

BVC och 6-månaderskontroll

Haha, ja ni skulle se oss när vi ska bege oss iväg till BVC.
Med trillingar blir de flesta saker till ett litet projekt. Positivt tänkande och se lösningar istället för problemen är något som är väldigt viktigt för oss.
Att passa en tider kan vara tufft. Vi brukar kunna planera väl men det händer alltid eller väldigt ofta oväntade saker. Det lär ju inte heller bli lättare ju äldre de blir. Idag lyckade vi och kom faktiskt i tid till BVC, och det mycket tack vare mormor som var hemma och assisterade oss :)

Vi visste att de vuxit mycket, frågan var bara hur mycket?

Angcelo 
Vikt – 6750g
Längd – 68 cm.

Dagny
Vikt – 5810g
Längd – 63 cm

Florence
Vikt – 6320g
Längd – 65 cm

Det känns så skönt att de växer och följer sina förtidigt-födda-kurvor.
Det som var lite tråkigare är att Dagnys mage inte är helt hundra. Blodvärdet såg bra ut och så nu ska vi prova och se om det kan vara något med maten.
Har vi otur så skulle det kunna vara mjölkallergi.
Vi håller tummarna för att det inte är det utan bara några slemhinnor i tarmarna som är lite sköra.
Dagny mår bra men får ibland ont i magen efter maten och ibland även under måltiderna vilket gör att det kan vara svårt att få i henne all den mat som behövs.

Just nu sitter vi hemma hos Farmor och Farfar, pustar ut och väntar på att maten ska serveras. Det behöver vi idag :)

Här kommer några bilder från dagen.

 

Farfar underhåller :)

 

Florence gör sig redo för BVC

 

Florence på g

 

Florence vilar skönt i nya vagnen. Mer om de nya inköpen som förenklar vår vardag kommer inom kort.

 

6 månader

Idag den 7 juli blir Angcelo, Dagny och Florence 6 månader.

  

  
Jag fattar inte att ett halvår redan har passerat.

Tänk när alla tre ligger i myspölen eller sitter i stolarna vid matbordet och jag tittar på dem.
De tittar tillbaka på mig och ler.

För ett halvår sedan låg det som små fågelungar bredvid varandra och öppnade knappt ögonen.
Jag minns så väl när jag höll Dagny i badkaret för att tvätta henne. Hon var så liten.
När Angcelo låg med sin toppluva och händerna bakom huvudet och när Florence bajsade så hela jag och väggen bakom blev sprutlackerade.
Det är verkligen både roliga och mindre roliga minnen som finns kvar.

En av de absolut jobbigaste stunderna var när Dagny blev sjuk.
Läkarna visste inte vad det var.
Jag minns så väl när överläkaren säger att de inte vet vad det är och vi måste börja med en bred antibiotika för att sedan se vad det är som ger reaktion.

Men det var då det och trots att det var jobbigt så är jag glad att jag varit med om det. Det har verkligen stärkt mig som person och förändrat min syn på saker och ting.

Nu sitter vi här, ett halvår senare med tre friska barn, som har världens lyckligast föräldrar.
Jag är enormt tacksam och stolt över att vi har fixat det så bra hittills och jag älskar att tänka på den tid vi har framför oss!

   
    
 

The American week

En vecka av glädje, energi och äventyr.
Vänner från Chicago och San Fransisco har den här veckan hälsat på och fått träffat Angcelo, Dagny och Florence.

Amy, Lorna och Emily kom till oss förra söndagen. Så roligt att få presentera Angcelo, Dagny och Florence för dem. Men också att få visa Gävle, Stockholm och ja, Sverige.
De kom verkligen med sommarvärmen till oss!
Vi får visa Sverige under de allra bästa förutsättningarna och när det är som allra bäst.

Det har varit intensiva dagar fyllda med aktivitet och barnpassning.
Vilken hjälp vi har fått! Att ha gäster som gillar barn och barn som tycker om gästerna är ju en perfekt kombination 😉

Det är viktigt för oss att våra gäster skall känna sig välkomna.
Vad är då bättre än att börja med en riktig grillkväll?

Det känns hemtrevligt och avslappnat!
Saker ska inte kännas påträngande och komplicerade. Som gäst hos familjen Eriksson-Lundin skall få slappna av och vara sig själv.

Sen var det ju inte helt fel att Amy, Lorna och Emily verkligen ville vara och ta hand om våra barn.
Tänk att det kan göra sådan stor skillnad för oss att få hjälp i vardagen.
Bara att det finns en extra person som kan hjälp till att mata, byta eller att underhålla dem lite.
Nu fanns det tre stycken. Tre stycken som dessutom Angcelo, Dagny och Florence trivdes med.

Det har varit en vecka fylld av aktivitet.
Här kommer lite bilder som summerar veckan rätt så bra.

Tack Amy, Lorna och Emily för veckan ni var med oss. Vi ses snart igen, då tar vi oss över Atlanten och kör ”The American Style” fullt ut! (For English, use Google Translate ;))

Denna veckan åker de amerikanska t-shirtsen på istället för de svenska folkdräkterna :)

 

En aktiv söndagsmorgon

 

Även Sara och Jonathan kom på besök och hade med sig ett suveränt UV-tält.

 

Amy och Angcelo njuter av sommarvärmen nere på stranden

 

På min tur med skotern fick jag sällskap av den här killen.

 

Givetvis tog vi med våra amerikanska vänner till Gefle seglarsällskap. Det näst äldsta seglarsällskapet efter KSSS.

 

Ett härligt ställa att äta lunch på.

Ribbåt längs Gävles kust.

Groupie

 

Grillbuffé på Engeltofta med våra gäster och våra kära grannar.

 

Eter några dagars sol på Gävles kust drog vi mot huvudstaden.

 

Grand Hotell levererar alltid ;)

 

Lite mys i solen på Strandbryggan

 

Emely och Jag.

 

ABBA museumet var ett måste för våra amerikanske vänner.

Tack för en riktigt härlig vecka!

Jakten på familje-racern fortsätter

Idag fick jag mig en till härlig åktur!
Jag ville prova ytterligare någon bil för att ha något att jämför xc90 med. Utmanaren blev Audi Q7.
Jag kan bara konstatera att det har hänt en hel del i bilbranschen sedan vi köpte vår BMW för tre år sedan.
Tekniken är den del där det skiljer mest. Motormässigt är det ingen större skillnad, förbrukningen är dock något som också har förändrats avsevärt.
Nya Audi Q7 med en disel på 271 hk ligger på 0,59l/milen.

Jag gillar Audi Q7 skarpt.
Det är svårt att hitta några brister på bilen. Det är ett rejält klipp i den när jag trycker på gasen. Något vassare är Volvos D5 modell. Men sen skiljer det lite på kapaciteten i motorn också.
Att köpa bil idag handlar till största del om hur mycket jag är beredd att betala och därefter kommer tyckande och smaken in :)
Istället för att rabbla allt som är bra med Audi Q7 så tänker jag berätta vilka de största skillnaderna mellan XC90 och Q7 är.

Kupéljudet skiljer lite. Audi Q7 är något tystare och man hör inte dieselmotorn på samma sätt som i XC90. Men där ljudet absolut inte är högt.

Accelerationen är något vassare i Q7. Sen skiljer det ca 50 hk också, så det kanske inte är så konstigt.

Rymligheten. XC90 känns lite rymligare i kupén. Q7 är lite snävare i formen över bakluckan vilket gör att det blir lite tightare att få in vagnen på högkant. Gällande den tredje sätesraden så förvånade mig Q7 mycket. jag trodde den skulle vara betydligt mindre. Det som skiljer bilarna åt där är att man sitter lite högre i XC90 vilket gör att benen får lite extra plats. Andra sätesraden i Q7 är justerbar liksom i XC90.

Framsätet då. Du sitter som en kung i båda bilarna. Du har i princip allt och lite till i teknikens värld. Q7 kör med ett ljudsystem från BOSE som levererat ett riktigt härligt ljud precis som Bowers & Wilkins i XC90.

Designen. En riktig skönhet. Bilen har relativt mjuka drag. Grillen måste vara den fetaste på marknaden just nu. Dock har huven en lite skarpare lutning nedåt till skillnad mot xc90. Q7 är en ursnygg bil och som jag sade tidigare så handlar valet om tycke och smak. Prismässigt ligger bilarna i samma prisklass.

Övrigt. Vi vill gärna ha en bil som är miljöklassad. Anledningen till detta är självklar miljön men även förbrukningen och rent investeringsmässigt. En bil är oftast bland de sämsta affärer man kan gör men därför finns det all möjlighet att minimera förlusten. Jag tror på miljöbilarna och bara en sådan sak som att de är skattebefriade i 5 år ökar andrahandsvärdet på den.  Ja, detta kan man diskutera i oändlighet och även detta ämne handlar om vad jag vill ha och tror blir bäst för mig, det vill säga, tyckandet och smaken.

Här har Q7 en nackdel för oss. Den kommer inte som 7-sitsig som miljöbil. Kanske blir det detta som avgör?
Vilket fall har jag testat två riktigt härliga bilar. Skrolla ner och njut av Audi Q7.

 

Nya Audi Q7, En riktigt sportig SUV.

En riktig skönhet med bra kurvor ;)

Baken

Du sitter som en kung och den sportiga känslan fin här också!

En slimmad och stilren instrumentpanel

Baksätet är rymligt och justerbart vilket är kanon för en barnfamilj som oss.

Tredje sätesraden, jag sitter helt ok. Sitter lite lågt enligt mitt tycke.

Rymligt och bra bagage. Måste också tillägga att säten har elstyrd ned- och uppfällning

Får även här in väskor eller någon sulky när alla säten är uppfällda.

Angcelo väljer Q7 ;D

Tack Bilmetro för provkörningen. Vi hörs!

Efter ett tidigare besök hos Mercedes och efter dessa provkörningar känner jag mig rätt så nöjd och behöver nog inte prova fler bilar. Jag har provat de bilar bilar som tilltalar oss mest.
GL 350, XC90 och Q7. Jag vet vad jag vill, härligt!

Tack till er alla som har tipsat om dessa och andra bilar!

Känslan av sommarfresh

Hur svårt ska det vara att känna sig lite sommarfresh?

Jag har tränat på elitnivå, med de bästa, så jag vet vad som krävs för att det ska kännas riktigt bra.
Men jag kan ju fasen inte leva på de där gamla meriterna nu. Det som hände för åtta år sedan.
Det är lätt att tycka att bara för att jag har varit i riktigt bra form förr så är jag det nu. Glöm det!
God fysik är färskvara. Punkt.

Med tre små kids är det betydligt tuffare än vad jag förväntade mig.
Jag kan enkelt framkalla känslan av att på sommaren vara brunbränd, känna att kroppen är i form och mysa runt i en släkig skjorta eller piké. Man känner helt enkelt sommarfresh!
Skjortan eller pikén är ju i inte så svårt att fixa. Men brännan och kroppen är tuffare. Framförallt när det nalkas grillsäsong och goda drycker :)

Att lägga sig på solstolen för att putsa på solbrännan finns det bara inte tid för. Det blir så att jag i princip har ett barn med mig hela tiden. Tänk när de sitter själv, kanske leker i sanden och vi kan hänga en dag stranden.

Träningen då?
Löpningen funkar till viss del. Kör jag tre eller fyra löppass i veckan strejkar min benhinnor efter en månad. Det spelar ingen roll vad jag gör så kommer det tillbaka. Jag måste variera träningen mer.
Vi har för inte alls länge sen fått en nyasfalterad gång- och cykelbana här ute. Så jag tror faktiskt det blir till att köpa ett par nya inlines. Träningen kan ju faktiskt vara väldigt roligt :)

Att bygga muskler har jag helt lagt på is. En god vän som också blivit pappa sa till mig,
– Viktor det handlar inte om att bygga, det handlar om att underhålla. Så rätt!

Just nu är det fullt fokus på underhållet av musklerna. Det blir en massa armhävningar, sit-ups och enkla konditionspass.
Något annat finns det liksom inte tid för just nu och det är bara att acceptera! Det tycker jag fler föräldrar ska göra. Iallafall om man har trillingar 😀
Ta vara på tiden med barnen. Även om det kan vara tungt att se något extra kilo här och där. Den här tiden kommer inte tillbaka. När de blir äldre finns det massa möjligheter och lösningar för att hitta sina träningstillfällen. Barnpassning på gymmet är ju inte helt ovanligt nu för tiden.

Ja ja, jag är i alla fall lite extra nöjd över att ha min egen playa den här sommaren 😉

Idag hade Pernilla klipptid så jag och barnen passade på att ta en promenad till Engeltofta för att unna oss en lunch i solen. Här kommer lite bilder från vår lilla utflykt. En riktigt sommarfresh dag! :)

 

När jag tog min morgondusch tog Dagny en tupplur på badrumsgolvet :)

 

När mamma är hos frissan passar vi på att unna oss en lunch på Engeltofta

 

Engeltofta

Min promenad

En nyfriserad trillingmamma är äntligen hemma :)

 

BVC och en stadsrunda

Idag ska de få sin spruta. Som vanligt trillade vi in tio minuter sent, jag försökta släta över det lite men fick ett tydligt svar av barnläkaren att nästa gång ni kommer sent så är det bara att åka hem. PANG! Smisk på fingrarna Viktor!

Sprutan gick som förväntat, stortjut från alla tre. Fast Angcelo var ändå värst :) Ja, han kanske blir som pappa, hård på utsidan, men mjuk på insidan, eller så hårt på utsidan är det väl kanske inte ;D.

Alla tre hade växt på sig bra, Angcelo 6330g. Dagny 5430g och Florence 5880g.
Peppa peppa, och så skönt att de växer som de ska. Jag är så tacksam för det.

Efter BVC sa vi till varandra att de skulle vara skönt och mysigt att sätta sig någonstans för att äta en lunch och bara ta det lite lugnt.
Jag tror att det handlar mycket om att våga prova saker. Vad är det värsta som kan hända?
– Kanske blir någon arg för att våra barn skriker.
– Kanske får vi strunta i att äta upp maten och åka hem.

inget av dessa alternativ är ju speciellt allvarligt. Nu kör vi!
Vi fick en mycket god lunch, alla tre sov som stockar och vi hann till och med dricka en kopp kaffe.
Ja såhär i efterhand var detta ett enkelt och  helt rätt beslut. Men lyckligt ovetande om kaos på offentlig plats, så vet jag att den dagen och den lunchen kommer att komma :)

Efter bilden tidigare idag på Instagram med barnvagnen så kom det många frågor och funderingar gällande vagnen.

Jag tänkte nämna de saker vi är mest nöjda med, samt de saker som är mindre bra med den.

+ Går bra att fälla ihop utan att plocka ner den i molekyler.

+ Den blir väldigt slimmad när den är hopfälld.

+ Smidig att köra med roterande hjul i fram.

+ Den är inte bredare än en tvillingvagn.

– Det främre sätet har ej liggläge (om vi inte använder vår specialkudde).

– Det främre sätet är något oskyddat.

– Suffletten kan blåsa upp bakåt vid kastvindar.

  
 

I bagaget på BMW X6 (ett normalt kombibagage)

 

Här kommer några andra härliga sommarbilder från vår dag. 

  
 

Bland blommorna på torget

 

Tre små trötta

En efterlängtad lunch :)

  

Grannen Johan hjälpte mig med sjösätting

  

Synkade i allt

Att våra barn är synkade med det mesta känns som en fördel för oss.
Men det kan även göra att stunder blir lite jobbigare och lite mer intensiva.

Vi vet att de är relativt synkade när det gäller sömn och mat. Igår och idag har vi även fått svar på att de är synkade när det gäller sjukdomar. Jag tror inte alltid det kommer vara så, men denna gång kom snuvan, snorigheten och febern samtidigt.

Det är faktiskt den här dagen och situationen vi har varit lite oroliga för. När alla blir sjuk samtidigt.
Peppa peppa så har de inte blivit sämre och Pernilla och jag har inte heller insjuknat ännu :) Hittills har det gått väldigt bra.

Symptomen är feber, hosta, lite jobbigt med maten och givetvis en väldans massa otålighet och skrik.
Det är inte alls roligt att se när barnen inte mår bra.
Om vi skall se något positivt med denna situation så är det att när de väl somnar så sover de som tre små stockar.
Sen går ju även vi starkare och en erfarenhet rikare ut ur detta. Snart är första sjukperioden förbi!! Tummen upp!

Efter en sådan här period är det perfekt med lite roliga händelser.
Idag fotas vi av Allas veckotidning. Spännande!

Familjemys i myspölen

Pernilla gör gänget i ordning

  

Olovlig körning

Det är mycket man inte får. 

Med småbarn är det väldigt mycket man inte får. 

Det förekommer många rekommendationer om saker och ting. Både om viktiga saker och men också om mindre viktiga saker. Så ibland vet man ju knappt hur man ska hantera sina barn. 

Personligen tycker jag att alla dessa saker man får, inte får och rekommendationer om så här bör du göra, gör situationen för oss föräldrar  mer komplex och gör så att jag ibland blir mer tveksam än vad jag borde vara. 

Idag har jag och Angcelo brutit mot några regler. Trots rekommendationer om användning av gåstolen, så packade vi upp den och körde järnet! 

Angcelo diggade gåstolen skarpt, men blev lite besviken att han inte fick spela Sean-Banan – Här glider kingen in, under tiden han körde 😉 

Angcelos första repa i nya gåstolen

Dagens utflykt

En blåsig dag vid Gävles kust. 

Vi tog en promenad till vackra grosshandlarvillan Engeltofta för att äta en god lunch och få lite miljöombyte. 

Dessutom skötte sig trillingarna exemplariskt och vi fick verkligen tiden att njuta.

Besöker ni Gävle och solen skiner är Engeltofta ett måste! 

 

Lunch

  

Fiskgratäng, tummen upp!

  

Paltkoman smyger sig på

  

Tur att de gillar att ligga tätt intill varandra, tvillingvagnen börjar bli trång :)

  

Härlig miljö i den gamla grosshandlarvillan

  

Varmt och ombonat

  

På väg hem

 

Vårpyssel

Idag när trillsen sov som djupast passade vi på att jobba lite i trädgården för att förbereda sommaren.

 

Pernilla fixar nya krukor

Olivträden hittade också sin plats

 

Black is back!

 

En dag kanske jag hinner renovera denna gamla stålhingst

 

Ett betongbord med ett stort parasoll blir perfekt här!

 

Att trimma längs murarna kanske inte är det roligast med det måste göras :)

 

Gungan fick komma ut

 

Två bord som ska få lite nytt liv

 

När jag fikar tar Julius över jobbet ;)

 

5 frågor till mig som pappa och bloggare

Att bli pappa innebär stora förändring.
Att blir pappa till tre på en och samma gång innebär kanske annorlunda förändringar. Rutinerna blir relativt lika (kan jag tänka mig) men för oss blir det bara extra mycket av allt. För mig är det även extra lycka :)

Att jag skulle dela med mig av min och vår vardag här på bloggen var ingen självklarhet.
Vad innebär detta för mig? Vad kommer barnen tycka om det? Vilka reaktioner kommer vi bemötas av? Och vilka risker finns med det?
Det är väldigt bra att fundera lite innan man ger sig ut i blogg-världen :)

Hittills har det varit väldigt roligt och jag är väldigt glad att jag började blogga.
Givetvis kommer det många frågor och jag tänkte ta och besvara några av dem här och nu.

1. Du är väldigt givmild med att nämna företag och produkter. Är du sponsrad av alla eller är du bara givmild?

Ja, jag är givmild av mig och jag resonerar som så att i dagens samhälle så behövs all hjälp man kan få för att lyckas med idéer och drömmar. Vilket jag gärna bidrar till.
Bloggen är absolut inte sponsrad av alla dessa företag eller med produkterna. I de sammanhang där vi har samarbeten är vi alltid tydliga med att ange detta.

2. Vilka lösningar för att få ihop vardagen är du mest stolt över?

Ett rum/säng till svärmor där hon kan vara och sova när hon hjälper oss med barnen och så med robot-gräsklipparna förståss :)

3. Vilka förändringar är tydligast?

Från att bara ha kunnat tänka på sig själv och Pernilla till att ha ansvar för tre små individer 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan och 365 dagar om året.
Det spelar ingen roll hur trötta, sjuka, arga eller hur mycket annat vi har att göra, så går alltid våra små kottar först.

4. Med tanke på dagens debatt om att lägga ut bilder på barnen på sociala medier, hur resonerar ni?

Vi tycker denna debatt är väldigt intressant och har därför reflekterat extra kring detta.
Med tanke på hur många frågor och funderingar som fanns inför att våra barn skulle komma till världen, så ville jag absolut dela med mig av vår vardag för att hjälpa och besvara andra föräldrars frågor.
Gällande bilderna på barnen så anser vi att de inte kommer att påverkas av detta p.g.a. deras ringa ålder.
Och jag tror detta kommer vara en super-rolig dagbok för dem att läsa när de blir äldre.
När de blir äldre kommer vi även att fråga vad de tycker om att att driva bloggen och Instagramkontot för att utifrån det besluta om vi skall fortsätta blogga eller lägga ner allt.

5. Hur påverkar åldersskillnaden mellan Pernilla och dig, er?

Om jag skall vara helt ärlig så stör denna fråga mig en hel del.
Kanske är det för att jag aldrig har lagt några värderingar i detta och har svårt att se vad skillnaden i ålder har för betydelse. Det är klart att jag regerade på Pernillas ålder när hon första gången berättade. Men jag tror hennes förvåning var större än min 😀
Våra barn kommer kanske att få en lite äldre mor än deras vänner. Vad gör väl det?
De få gånger vi påminns av åldersskillnaden, är när andra människor har problem med det.

 

<3

Sömn, skrik och stress

En morgon i kaos.
Inte hungrig, inte kiss- eller bajsblöja, inte magont. Tänk om de bara kunde berätta vad som var felet.
Trots dessa jobbiga stunder så har Pernilla och jag otroligt snälla barn.

Det blev ett Instagram-inlägg nu på morgonen som visade en liten del av den hektiska morgonen och därför tänkte jag att vi kompletterar den filmen här på bloggen med att berätta om hur duktig de är på att sova och vad vi har för taktik.

Våra kvällar ser ut på det sättet att vi försöker mata dem någon gång kring kl 19.00-20.00 och får vi till nattningen bra så kan de sova fram till 02.00-02.30, om inte så försöker vi ge dom lite ”stöd”mat vid 22.00-23.00 och då sover de i flesta fall nu ända till 04.30 och kanske till 05.00. Då kan de vara lite för pigga och vilja ligga och snacka lite, men de somnar allt som oftas ganska snabbt om och vaknar till den ”vanliga” frukosttiden.

Hur har vi gjort för att fått den längre sammanhängande sömnen?

Något som vi har varit väldigt noga med är tiderna. Ibland går det visserligen bara inte att mata dem de bestämda tiderna och då är det i och för sig inte så mycket att göra. Men vi har verkligen ansträngt oss för att hålla mattiderna. När de var mindre och sov mer så väckte vi dem för att mata.

Vi har också efter kl 19.00 bytt till pyjamas och redan från denna ringa ålder försökt förmedla känslan att det är kväll och dags att sova. Under natten så är det mörkt och tyst som gäller. Inte prata, inte skratta tillbaka utan bara le lugnt.

Något som jag verkligen tror har bidragit till att de sover längre stunder nu är att när de har vaknat på senkvällen eller tidiga natten så har vi försökt att mata så små mål som möjligt. Bara så de somnar om.
Om jag går till mig själv, börjar jag äta ett stort mål mat mitt i natten så kommer jag garanterat vilja ha det nätterna framöver.
Ibland tror jag att småbarnsföräldrar får så många tips att man glömmer det sunda förnuftet.
Sen skiljer sig självklart en bebis från en vuxen man, men ibland är det där med att gå till sig själv inte så dumt. 

Många frågar hur vi hinner med. 

Det gör vi kanske inte riktigt. Det är dock inte gnyandet och gråten som är det jobbiga utan det är att man som förälder stressar upp sig.  Vi kör med filosofin att ett barn som gråter kan vänta lite, men ett barn som gallskriker behöver omgående trösten. Kämpa på!

 

Framstegen är tydliga

Måndag och ny vecka.
Måndagar har en tendes till att kunna kännas lite jobbig. En hel vecka står framför en.
Att hitta motivationen är inte alltid helt enkelt.

MEN tänk! En hel vecka med chans till att göra något bra, hitta nya lösningar eller kanske bara glädja någon och vi har inte en aning om vad som hänt i slutet på veckan och vart vi står i det skedet. Jag gillar att se det så :) Spännande!

Min måndag börjar med ett läsa reportaget i Arbetarbladet. – Väldigt roligt att få berätta om det vi är absolut mest stolt över.
Se reportagen via länken nedan:

http://www.arbetarbladet.se/gastrikland/gavle/triss-i-bebisar  Sedan vill jag också summera veckan som passerat.

En vecka med tydliga framsteg.
Dagny visade sin styrka i rygg och nacka, Florence pratade som aldrig tidigare och Angcelo har skrattat, sprattlat och varit medveten om omgivningen väldigt väl. SÅ ROLIGT att se!

Funny Friday!

Kanske har vi hittat ett nytt happening! ”Funny Friday” tycker jag alla borde ha rätt till.

Man måste liksom gå in med inställningen att veckoslutet blir roligt! Idag har det varit en rolig dag – en Funny Friday – hos familjen Lundin-Eriksson!

Vi började dagen med ett besök på BVC.

Angcelo myser med mamma på BVC

 

Det visade sig att alla hade växt på sig bra. Angcelo är uppe på 5570 g och  62,5 cm.

Dagny har jobbat på bra, 4790 g och 58 cm lång. Nu bara en centimeter kortare än Florence. Starkt Daggan! :)

Florence ”matvraket” Lundin har knåpat ihop 5240 g och blivet 59 cm lång.

Peppa peppa! Jag är så glad att resan hittills går så bra.

Det är ju så roligt att vi har BVC inne i city. Dels kommer vi ner på stan och sedan ligger trillingarnas farmors butik nära intill. Perfekt för att slinka in och säga hej.
Vi fortsätter vår ”Funny friday” mot farmors butik Diiza Fashion för att hälsa på och spana in lite fräscha vår- och sommarnyheter.

 

Två coola killar i solglasögon. Kanske ska pappa köpa sig en leopard-outfit också ;)

 

Pernilla manekängar!

 

IMG_6413.JPG

:D

 

Mrs Diiza herself

        

Ja, kanske fick du en anledning till att hälsa på i Gävle city nu :)

Vi beger oss hemåt för en lunchdate med en god vän till Pernilla. Så härligt att komma ut en sväng tillsammans, men nu ser jag fram emot att kör igång fredagsmyset på hemmaplan!

Glöm inte att det är Jackpot med 44 miljoner i potten imorgon på V75 och i sedvanlig ordning lägger jag mitt system på andelskungen.se imorgon. Köp din andel redan idag vi länken nedan.

http://www.andelskungen.se/session/andelskungen-curres-trilogin-viktor/

Kom ihåg att för endast 50 kr/andelen och 10% i systemet är du med och får riktigt roligt och spännande lördag.
NU KÖR VI!

Ha en fin fredagskväll!

Fyra månader

Idag blir våra små gobitar fyra månader och jag är fortfarande lika fascinerad av hur tiden bara försvinner iväg. 

Denna torsdag började tidigt för min del, och med att göra mig redo för en arbetsdag. 

Ja, morgnarna är nog den del av dagen som skiljer sig mest från förr. Det går inte bara att dra på sig kläderna och pysa iväg längre :)

Denna morgon hade jag dock tiden på min sida och passade på att njuta lite extra av utsikten, lugnet och stillheten! 

Njuter och glömmer tröttheten för en stund

Några andra bilder från dagen. 

 

Idag fyller vi fyra månader

  

Räkkryssningarna har börjat för säsongen

  

HOCKEY!

 

Favoritsida 

Med tre små knattar så händer det eller vi upptäcker nya saker i stort sett varje dag.

För ett tag sedan märkte vi att Dagny fått en favoritsida att ligga på. Som många av er säker redan är medvetna om så är det lätt att huvudet får en missformning om barnet enbart ligger på en sida.

Vi prövade att lägga henne åt andra hållet och kämpade med det ett tag tills vi insåg att det inte gick. Sedan försökte vi bulla upp med filtar eller liknande saker, men hon trixade allt som oftast bort dom och hamnade till slut på sin favoritsida.

Den klart bästa lösningen blev då en hemmabyggd kudde utav en IKEA-madrass. Nu vänjer sig Dagny att ligga rakt och därefter även på den andra sidan. :)

 

Skuren IKEA-madrass

 

Med örngott på

 

Angcelo och Dagny myser i vagnen med kudden

Dagny <3

En favorit i repris

Saltsjöbaden kommer alltid vara en speciell plats för mig.

För fem år sedan när vi inte hade våra trillingar, inte vårt drömhus och när vi inte alls kände varandra speciellt bra så blev detta det ställe vi först besökte tillsammans. Och just för att lära känna varandra bättre.
Ja, det var väl någon form av dejt vi var på. Nervösa, nyfikna och ovetande om vad som väntade oss.

Tänk om vi hade vetat då att vi två, om fem år skulle ha tre barn tillsammans. Lite läskigt är det när man tänker tillbaka.

I tisdags ringde barnens farmor och farfar och frågade vad vi hade för planer för helgen. Innan jag hann svara frågade min mamma om de inte kunde få ha Angcelo, Dagny och Florence hos sig.

Vi som hade en barnfri kväll för bara två veckor sedan var först lite tveksamma, men övervägde ganska snabbt och sa att det gick alldeles utmärkt.

Om barnen ändå skulle vara hos farmor och farfar så såg vi vår chans att skämma bort oss själva lite och bokade därför in en natt på mysiga Grand hotel i Saltsjöbaden.

Tänk vilka minnen en plats kan förknippas med. Vilka underbara minnen.
Det var verkligen roligt att, när vi väl vara ensamma, åka tillbaka till ett sådant ställe som ger oss dessa underbara minnena tillbaka.
Och att få njuta av en god middag, bläddra igenom fotona på våra underverk till barn och att återberätta den gemensamma historia vi har på denna plats.

Söndagsmorgonen bjöd på strålande sol till en inte helt kalorifri frukost. Men ibland får man ju faktiskt unna sig :)
Vid 11.00 tiden begav vi oss hemåt för en annan spännande sak.
Uppsalas Nya Tidning (UNT) ville träffa oss för ett reportage. Så roligt!
Angcelo, Dagny och Florence skötte sig exemplariskt under hela reportaget. Jag tror journalisten och fotografen hade förhoppningar om lite mer action hos oss :) och istället möttes de av tre sovande barn. Det ska bli spännande att se och läsa resultatet. Håll utkik på du med!

Nu ska vi tända grillen och fortsätta denna soliga söndag med en god middag!

 

En bild från fem år sedan :)

 

Utsikt från rummet nu på morgonen.

 

En härlig söndagsmorgon.

 

En snabb-selfie på vägen tillbaka till rummet igår kväll

 

Varannan vatten!

 

Ibland får man unna sig lite av det goda

 

Förvandlingen

Att kunna vara självkritisk ser jag som en bra egenskap.
Så jag tänkte att ni ska få följa med mig på en kort resa när jag gör en riktigt rolig grej.
Jag tänkte jag skall genomgå en förvandling. Jag skall förvandla mig till Pernilla för att beskriva mig själv som sambo och trebarnsfar ur hennes perspektiv.

Simsalabim, så har förvandlingen har skett.

– Oj, vad trött jag känner mig helt plötsligt!
Men det kanske inte är så knepigt med tanke på all matning på nätterna.
Det har ju blivit så att jag till största del, när mamma inte kan vara här, tar nätterna och Viktor får sova. Det blir tungt, men att Viktor fungerar och är pigg på dagarna betyder mycket för familjen. Sen vet jag ju att om det krisar till sig så är det bara att väcka honom så hjälper han givetvis till.

– Nämen titta! Där borta i fåtöljen ligger det två par kalsonger och tre par skjortor. Undra om det är typiskt manligt att lämna klädhögarna efter sig? Eller om han vet att jag kommer att plocka upp dom förr eller senare?
Och titta där borta vid ytterdörren. Han måste helt enkelt klivit över soporna när han gick ut. Hur kan han missat dom?

Det skulle vara väldigt intressant att veta hur han ser på dessa saker och vad som susar i hans huvud när han gör dessa saker. I vilken värld är han då? 😀

I och för sig är det absolut ingen idé att lägga någon större mängd energi på dessa små saker. Men ni kanske vet hur det kan vara, att när sömnen är dålig och bristfällig så är det lätt att små saker blir betydligt större än nödvändigt. Och till slut brister det.

En annan sak som jag som trebarnsmor tycker kan vara frustrerande är synkningen mellan oss.
När jag är trött så är Viktor pigg och när Viktor är trött så är jag pigg.
Det sistnämnda är i och för sig inte så ofta nu för tiden…
Men det sätter verkligen oss som par och som småbarnsföräldrar på prov.
Jag är glad att Viktor och jag pratar mycket med varandra. Och att han allt som oftast lyssnar. Det vill säga om han inte håller på att skriva ett blogginlägg förståss. För då är han borta för resten av omvärlden.
Vilken otrolig förmåga han har att kunna koppla bort såväl min röst som våra barns röster 😉

För fem år sedan då vi träffades var ÄRLIGHETEN något som vi lovade varandra att inte tumma på. Detta har vi hållit och i den här situation som vi befinner oss i nu, så är jag väldigt glad för det. För utan ärligheten och samsamspelet hade det varit bra jobbigt nu.

Jag är världens lyckligaste, men jag kanske inte är världens piggaste just nu. :)

En annan ”rolig” sak som jag har lagt märke till är att varje gång Viktor åker ut på ärenden så tar det längre tid än vanligt. Och i efterhand får jag höra att han lagt till ett besök hos hans mor i butiken eller varit förbi grannarna och ”snackat” lite. Men det gör egentligen ingenting. För jag är helt säker på att han behöver den tiden och att vi som familj får nytta av det. Det är jag som behöver skärpa mig och göra likadant!! 😀

Simsalabim, förvandlingen har upphört.

Oj! Helt plötsligt kan jag se saker som jag inte har reflekterat över tidigare. Kanske jag kan åtminstone lite mer se saker och ting från ett kvinnligt perspektiv?
Nu vet jag ju precis vilka små saker jag kan göra justering på och vad mycket det skulle betyda för Pernilla.

Jag är övertygad om att kunna se saker ur Pernillas perspektiv och samtidigt vara självkritisk, kan göra mycket för familjen och framförallt för oss som par. Pröva genomgå en förvandling du med 😉

Ha en supermysig fredagskväll! 

 

Min supersambo, älskling och mina barns mor

 
 

Samarbetet Trilogin och Andelskungen


För att bidra med lite glädje, gemenskap och spänning startar Trilogin detta samarbete med Andelskungen.

Något som verkligen glädjer mig är när jag på något sätt kan hjälpa andra människor. Kan jag hjälpa så gör jag det!

Det bästa som skulle kunna hända i detta samarbete är att jag tillsammans med några av er läsare får dela på en riktig storvinst. Här har jag min chans att få hjälpa till!

För fem år sedan gav jag mig in i travsporten mer helhjärtat.
Jag insåg ganska snabbt att det krävdes betydligt mer arbete än jag trodde för att bli en bra travspelare. Men jag bestämde mig.
Häng på, nu kör vi!

Via länken nedan kan du deltaga med 10% i mitt system för endast 50kr/andel. Har du inte ett atg-konto, gå då först in och registrera dig på atg.se

http://www.andelskungen.se/session/andelskungen-curres-trilogin-viktor/

Om Andelskungen

Andelskungen.se är resultatet av ett pilotprojekt mellan ATG och spelombudet Curres Spel & Tobak.

Vi laddar upp inför helgen på Örebro.

Travspelet är balansgång mellan trygghet (favoriter) och hög osäkerhet (skrällar).
Baserat på startlistor, tidigare prestationer, banor, väder och utrustningar m m. måste man göra en bedömning om hur omgången kan komma att sluta.
Även beslutet om det är 7 rätt på kupongen eller 7 rätt på kupongen och de stora pengarna vi vill ha, måste tas.

När du spelar med oss behöver du inte lusläsa travprogram och lyssna på experter, för det jobbet gör vi åt dig och i detta fallet gör jag det

På Andelskungen.se finns det bara en sak som räknas.
Och det är utdelningen till våra spelare.

 

AndelsKungen_Stående

En onsdag i bilder

Dagarna springer iväg.

Så här ser en springande dag ut för oss.

Julius och Cesar är först ut denna dag :)


Florence tar ett skönt morgondopp


En nöjd liten tjej efter badet


En löprunda med solen i ansiktet och gårdagens vax i ögonen 😀 Härligt!


En liten middagslur hann vi också med


Jag hämtade pärlorna och förbereder sjösättning. Detta har jag längtat efter!

 

Tack och godnatt

Livet förändras på många sätt

Det kommer stunder som gör att dagens liv känns tydligare.

Ja, ibland så tydligt att man bara känner sig komisk. I mitt fall är jag även glad att jag inte hunnit lämna gården.

Ni vet när man sätter sig i bilen och man tycker det ska bli skönt att vrida på stereon på högsta volym och spela den senaste favvolåten.

Racern var nytvättad och jag drog på mig mina svarta Gucci-glajjor och det kändes rätt bra. Ni vet säker vad jag menar. Kruxet var bara det att när jag satt där och väntade på att telefonen skulle synka Spotify så dånar stereon igång…

– Ketchup ska prutta, det tycker jag, Ketchup ska prutta det tycker jag är bra. 

Ja, det var Barnkammarboken med låten Ketchup ska prutta som satte i gång på högsta volym.

Det var nästan så att jag hörde en röst ovanifrån som sa till mig. – Viktor du är småbarnsförälder nu. Jag ville bara påminna dig om det

Det här var ett ögonblick som gav mig många tankar och det var väldigt svårt att inte falla i gapskratt. Jag skruvade genast ner volymen, drog iväg och kände i hela mitt hjärta att jag verkligen älskar de nya tiderna!

Idag börjar vi dagen på lugnaste möjligaste sätt. En riktig mysmorgon från sängen med mys och sång. Ketchup ska prutta.

 

IMG_6199.JPG

Familjen har morgonmys.

Nu ska vi ha lite roligt TILLSAMMANS

Trilogin.se har fått många nya följare och läsare och därför tycker jag det är dags att vi gör något roligt tillsammans!

Travsporten är ett av mina stora intressen.

Gemenskap, stämning och möjligheter är några ord som beskriver travsporten väldigt bra tycker jag.

Jag har fått förmånen att tillsammans med Andelskungen.se och ATG skapa ett andelssystem inför helgens V75-omgång som du nu har chansen att vara med i.
Det var en självklarhet för mig att ge er läsare förtur på andelarna. Det är ju dubbel-jackpott på hela 60 miljoner i helgens omgång!
Köp en eller flera andelar i systemet. Det kostar 50 kr/andel och det är först till kvarn som gäller.
Jag läser på allt som går och kl 14.00 på lördag publiceras systemet i detta inlägg och på andelskungen.se

Allt du behöver göra är:

Om du redan har ATG-konto.

1. Gå in via länken nedan.

http://www.andelskungen.se/session/andelskungen-curres-trilogin-viktor/

2. Klicka på ”Köp andel”.

3. Logga in på v75 tillsammans med dina ATG-användaruppgifter.

4. Klicka på ”Köp andel” och ”Bekräfta köpet”.

Om du inte har ATG-konto.

1. Gå till https://kund.atg.se/bliatgkund/bliKundForm1.jsf?fran_sida=meny och sätt in pengar på kontot.

2. Gå till http://www.andelskungen.se/session/andelskungen-curres-trilogin-viktor/

3. Klicka på ”Köp andel”

4. Logga in på v75 tillsamans med dina ATG-användaruppgifter.

5. Klicka på ”Köp andel” och ”Bekräfta köpet”.

Sedan håller vi tummarna att vi får överraska våra familjer med en rejäl vinst!
Givetvis har Angcelo, Dagny och Florence köpt en andel var :)

Raden är klar! Nu köööör vi!

Här är jag med vår lilla polle Dante Sisu. Han börjar förhoppningsvis tävla i år

Investera i tid med familjen

Att få barn har förändrat mig på många sätt och något som verkligen har förändrats är mina prioriteringar och värderingar.

Det absolut viktigast för mig just nu är att få så mycket tid med familjen som möjligt.
Då Angcelo, Dagny och Florence föddes startade jag ett hobbyprojekt ”Förenkla vardagen” som just precis går ut på att effektivisera vardagen.

Med trillingar kommer tiden vara den största bristvaran och vi kommer behöva göra allt vi kan för att göra saker så enkla och smidiga som möjligt.
Allt ifrån att byta blöjor, handla mat, städa till att ja, klippa gräs. Allt måste gå lite enklare och snabbare.
Jag funderar allt som oftast på vår vardag, hur vi spenderar vår tid och hur kan vi effektivisera och förenkla för att få mer familjetid.

Idag tog vi en stor åtgärd som förhoppningsvis kommer att förenkla vår vardag mycket. Om jag har räknat rätt så kommer vi få ca 5 timmar mer i veckan att spendera på något annat än att klippa gräs. Tid som vi kan vara tillsammans med våra barn. Tack Sthil & Viking för att ni har en grym gräsklipparrobot!
Jag gillar som sagt att fundera och tycker att det ska bli intressant att grotta vidare i vår vardag och hitta fler saker vi kan göra för att få ytterligare tid över för  ”hopp och lek” som Pernilla brukar säga :)

Robotgräsklipparna är från Stihl & Viking.
Modell: MI 632
Klippyta: 3000 kvm.

Detta var verkligen en bra investering!

 

  

 

Efter lite pickel och installation med robotarna begav vi oss till BVC och det första Föräldrargrupp-träff. Idag gällande hälsa & kost.
Fullt hus var det också. Jag måste säga att jag är mycket imponerad av de två föreläsarna som höll fokus i den miljön. Det var en hel del skrik, knyande och vaggande mammor och pappor. Bra jobbat BVC!
Om jag ska klaga på något så är det att papporna som lyste med sin frånvaro. Jag och två pappor till var där!

BVC

Närheten

Det är nog mest rätt att börja detta inlägg med att berätta att vi utan tvekan har gått igenom en av de tuffaste veckorna hittills.
En vecka av magont, otålighet och förmodligen några efterdyningar av vaccinsprutorna.

Alla tre har verkligen haft sina sätt att uttrycka sitt missnöje och sin orolighet.

Om vi börjar med Angcelo, så har han haft det jobbigt med maten, varit väldigt skrikig och sprattlig. Vilket vi inte direkt har sett tendenser till innan. Givetvis är det inte på den nivån att vi måste uppsöka sjukhus, men ni vet säker hur trögt allt kan gå när ett litet barn är så.

Sen har vi Dagny och hon är nog den som ändå varit lugnast den här veckan.
Hon har mest haft sin gasiga mage att kämpa med och det finns det ju bra lösningar för.

Något som är bra med tre, är att sannolikheten att alla är ledsna och skriker samtidigt är mindre än om de hade varit två eller en 😉 Det är sådana slutsatser man drar när man vill peppa sig själv lite, haha!

Och Florence! Oj, den lilla madamen.
Hennes vecka började helt bedrövligt. Det var ingenting som var bra. Oavsett hur vi höll henne, hur vi gick med henne eller när vi lämnade henne så blev hon ledsen och skrek rakt ut. Sen känns det nästa som om hon har kommit på det här med att hon kan fånga vår uppmärksamhet genom att gny och spela lite ledsen. Vi kanske har fått en liten dramadrottning… Men vad spelar det för roll, för vem mår inte bra av närhet.

Närheten.

Ja, funderingarna smyger sig på. Ger vi våra barn tillräckligt med närhet?

De är ju tre stycken. Och vi är faktiskt bara två. Det är svårt att ge alla lika och framförallt kanske tillräckligt av allt.

Hade vi haft ett barn är jag helt övertygad om att, då barnet inte sovit så hade det suttit i knä, antingen hos mig, Pernilla eller kanske farmor eller mormor. Och om inte i knät, så hade säker någon av oss legat på golvet och lekt. Rätta mig om jag har fel för jag har ju aldrig bara haft ett barn :)

För oss är det rent praktiskt omöjligt att ha barnen i famnen den tid då de är vakna. Det är omöjligt att hinna leka med alla lika mycket och att ge alla den uppmärksamhet vi förmodligen hade gett till ett barn.

Något jag har funderat en del på är om barnen kommer att påverkas eller känna av att detta?
Kommer deras utveckling gå långsammare bara för att de inte får samma effektiva lektid som ett barn får?
Eller har jag fel? Kanske resultera detta istället i att de blir mer självständiga och utvecklas snabbare?

Åter ingen, många tankar som snurrar :)

Något som är väldig bra och positivt är att de börjar uppmärksamma varandra mer och mer.
Förhoppningsvis kommer de tycka om varandra och tycka om att leka med varandra så pass mycket att mängden lektid, närhet och uppmärksamhet de ger varandra kompenserar det vi inte kan ge.

Jag tycker denna fredag får gå i närhetens tecken. Ge ditt/dina barn, sambo, fru eller man lite extra närhet idag så blir det här en riktigt mysig fredag.

Vi började morgonen med mycket närhet då vi förlängde natten in på förmiddagen!

Trevlig helg!

 

Godmorgon! Angcelo vaknade först idag

 

Får jag lite närhet av mamma så får syrran lite av mig :)

 

Mys

 

Angcelo ville mysa lite med pappa idag

 

En gåva

Tack miniroom.se för er fina gåva till våra små!

Tre kaniner och tre filtar som jag är övertygad om att de kommer älska.

Det har varit en onsdag som verkligen har haft oroligheter med sig. När den ena somnar för hon eller han är så trött av magknipen så har den andra börjat.

Trött och slut går vi nu till sängs och håller tummarna för att de trivs lite extra bra med sina nya mjukiskaniner och filtar och kanske sover någon timme extra.

God natt!

  

Vår-dag i bilder

Idag blev det en dag i trädgården. Här är en härlig vårdag i bilder.

Mycket löv blir det

En båt på väg till andra sidan jorden

Barnens plommonträd planteras

Löv och ännu mer löv

Stenrika är vi i alla fall ;)

Blommor och blad

Svärmor och trillsen krattar tillsammans

Florence, Dagny och Angcelo

Jag kämpar på medans de andra fikar ;)

 

Att våra barn får var med och göra saker och framförallt prova på är viktigt för oss. Trots det var det första gången idag som jag blev arg på Angcelo. Att komma in i vardagsrummet och se att han klippt ner rumsmattan två centimeter och han säger. – Pappa, du sa ju att jag skulle hjälpa till 😉

Angcelo med hans nya Stiga

Härliga fredag!

Dagen började väl sisådär med en köttfärsmacka från gårdagen till frukost. Men det är så livet ser ut nu. Det blir lite som det blir. :)

Natten gick bättre än väntat med endast lite feber och otåligheter. Svärmor fixade större delen av nattpasset och vi fick några välbehövliga timmar av sömn.

Sen gick det vidare till däckfirman för att byta till sommardäcken på ena bilen och sedan skynda tillbaka hem för att hinna med en löprunda innan matningen. Idag fick det bli den snabba löpardräkten, kände mig lite extra taggad i vårvärmen.

Så skönt att få flåsa lite!

Allt går i ett nu för tiden. Det gäller verkligen att planera dagen. Det är en av de största skillnaderna från tidigare. Dock är ju planering inget som skadar :)

Sen var det dags för matning! Igen!

Så här, se bilden nedan, ser det ut nästan hela dagarna hos oss nu för tiden. Jag och Pernilla som har varit vana med att ha städat och undanplockat. Nu är det andra prioriteringar som gäller. Vi hinner helt enkelt inte med att ha det som tidigare och värre kommer det väl att bli :) Det kommer väl att vara prylar och grejer precis överallt ett tag framöver och lite till :)

Och på tal om prylar så hittade vi faktiskt ett riktigt bra babygym från Jollyroom och Franck & Fischer. Det passar i alla fall oss med trillingar väldigt bra! Designen är ju inte helt pjåkig heller. En tumme upp för Dansk design! Nu är det bara att hämta de kompletterande leksakshängen som kom idag på posten.

 

Och sist med inte minst! Välkommen härliga fredag och idag åkte ”Chill out” dressen på.
Nu blir det fredagsmys för hela slanten, samt lite läsning inför travet och V-75 imorgon.
Håll utkik efter omgångens drag så kanske du får vara med och dela på skattkistan 😉

Trevlig helg!

V75 dragen.

Vi spelar för storvinst idag och tror på skräll i inledningen och garderar därför första loppen. Spikarna sätter vi i V75-5 Geisha sund och V75-7 Mc steamy. 

Ta med Dreams take time i V75-3 då han går barfota idag, dvs om du också jagar storvinsten 😉 

   

Första trippeln

För min del har en arbetsdag passerat.
Och för Angcelo, Dagny och Florence är första trippel-vaccinationssprutorna ur världen.

Vi har bemannat upp här hemma inför natten. Om det nu blir så att vaccinationen gör att alla får ont och i värsta fall hög feber.

Jag fick just den frågan igår.
– Vad gör ni om ni är själv och alla tre skriker?

Ja, vad gör man? Det är inte enkelt.
En väldigt bra lösning som har fungerat för oss är att lägga dem tillsammans i vagnen och vagga dem fram och tillbaka över mattkanten. Man har också bra översikt och kontroll när de ligger samlade i vagnen. En annan bra lösning är att lägga sig i sängen och ha alla tre runt omkring sig.
Det ger det en lugnande effekt när de får ligga tätt tillsammans.

Tack och lov så har vi klarat oss väldigt bra från tillfällen då alla tre, samtidigt, har ont i magen eller skriker av någon annan anledning.
Sen försöker vi verkligen göra allt för att inte behöva vara ensam med alla tre någon längre stund. Och det främst för deras skull.

En helt annan sak, som är mer komisk, är att jag idag, efter halva dagen på arbete, kände längtan efter att ha dem i famnen. Att kliva innanför dörren hemma och få ett välkomnande av Angcelo gjorde mig varm. Härliga kännslor!

 

Nu håller vi tummarna för att vaccinet inte ger några dåliga effekter.

Det kanske är någon där ute som har några tips hur vi gör för att lindra om sprutorna gör att de mår skrutt? Alla tips är välkomna!

Stötta och peppa

Tidigare skrev jag ett inlägg om arbetet, karriären och familjen. Och att man inte behöver välja det ena för det andra.
Imorgon har jag min inbokade arbetsdag och jag måste säga att det allt som oftast är rätt så skönt att komma iväg. Fokusera på något helt annat och det bästa av allt, att komma hem till familjen som man längtat efter.

Idag hade Pernilla en arbetsdag.
Jag fick en länk i telefonen där Pernilla och Karin Isberg intervjuades om Donald Davies & Partners Trendrapport 2015 – Den osynliga valutan.
Idag blev jag stolt över min älskling och trebarnsmamma.
http://mobil.unt.se/start/trevlighet-vinnande-egenskap-3672075.aspx

Pernilla och Karin

Kom ihåg att det är väldigt viktigt som småbarnsföräldrar att peppa, stötta och uppmuntra varandra i vardagen och arbetet.

Kan också nämna att trendrapporten visar att trevlighet är ett vinnande koncept. Klart värt att ha med sig i vardagen.

 

Den

Hemma, i bilen, på gymmet och ja kanske till och med i sovrummet.

Det är häftigt vilka stunder den påminner oss om, platserna den tar mig tillbaka till och vilka känslor den ger mig.

Vad skulle man göra utan den egentligen?
Jag är rätt säker på att livet hade haft betydligt färre roliga stunder utan den.

Den tar mig tillbaka till de vildaste festerna, dagarna när vi spelade NHL 2000 på nintendo, de mest sorgsna stunder och givetvis de lyckligaste stunderna i livet. Den får mig att tänka på det finaste jag har. Min familj.

Idag under träningspasset kändes det som att jag kunde gå på vatten, springa genom eld och att jag var oövervinnelig när jag hade den i mina öron. Det är häftigt att tänka på hur mycket musik betyder för mig och hur stor del av vardagen den är.

Både Pernilla och jag gillar musik. Vi är nog lite av musikmänniskor. Vi ska kanske inte göra musiken själva, men vi älskar att lyssna på den.

Hemma hos oss går spotify-listorna varma.
Allt från Backstreet boys och Barbados till Ramstein och Metallica.
Det är ju liksom blandningen som är det sköna och beroende på humöret är det bara att slå på en riktig dänga och vips så skrattar man och får den där feelingen som bara musik kan ge en.

Sen är det ju så bra, för det sägs ju att musik även skall vara bra för barn. Dock är det klassiskt som sägs vara mest utvecklande för dem. Och det kan ju vara jäkligt mäktigt att vrida på Caruso med Luciano Pavarotti. Tänk på deras öron bara 😉

Musiken är klart värd denna hyllning efter alla de härliga stunder och den stämning de den har levererat genom åren!

Jag hittade en riktigt gammal goding idag. Jennifer Lopez – Jenny from the block och helt plötsligt såg jag lilla Dagny, diggande i sina solglasögon framför mig. Gissa om det fick mig att skratta för mig själv. 😀

Här är några av de härliga stunder, ställen och saker som musiken ofta påminner mig om.

Kuredu, Maldiverna

Kuredu, Maldiverna

Kuredu, Maldiverna

Neonatalen, Gävle sjukhus

Borgviks strand

 

 

Pernilla

Åre

Åre

Tack Påsk och välkommen vardag

Det är ju mysigt med Påsken! Vanligtvis brukar vi vara till fjälls. Vi övervägde att åka upp, men med lite funderingar kring resan och alla bekvämligheter vi har här hemma så beslutade vi oss för att stanna hemma i år.

– Tänk vilken skillnad! Tidigare drog vi iväg hur som helst och med osäkerheter och till ställen vi inte alls viste speciellt mycket om. Nu vill man ha stenkoll, allt ska vara enkelt, bekvämt och lättillgängligt. Vi får göra Funäsdalen osäkert säkert nästa år istället :) Det ser jag fram emot!

Hade vi åkt hade vi ju dessutom missat en mycket god och trevlig påskmiddag hos mormor och svärmor igår. Här är hela vår lilla familj samlad.

De senaste dagarna har trillingarnas magar trilskats och inte riktigt varit med dem. Florence och Dagny har varit de som har varit mest otåliga.

Och med förhoppningar om att natten  skulle bli lugn blev det naturligtvis helt tvärt om. Men i natt skötte sig Dagny väldigt bra och det var istället Angcelo och Florence som höll låda.

På morgonen tog jag Angcelo och Florence åt sidan för att prata lite allvar med dom.

Angcelo blev faktiskt rätt upprörd till en början och tyckte jag mest var dryg.

Självklart redde vi ut problemen och avslutade med en selfie från sängen 😉

Bakom kulisserna

Att man skall ställas för så många prövningar trodde jag inte.
Nätterna, morgnarna och de stunder när alla tre är på G!

När man bloggar och Instagrammar så är det lätt att glorifiera vardagen.
Det blir liksom bara att man lägger upp fina, roliga och härliga stunder tillsammans med trillingarna och familjen.
Men det finns faktiskt flera tillfällen som skulle kunna visas med en helt annan bild och som inte alls så rolig.
Detta är ju också en del av vår vardag.

Till exempel när de vaknar och skriker mitt i natten för att de är hungriga men ändå inte vill äta för att något annat också är fel. Eller de kanske inte rapar efter maten och jag vet att jag inte kan lägga ner dem innan den där rapen kommer för då har vi ett gnyende eller skrikande barn resten av natten.
Eller när de är hungriga men bara fräser ut maten över mig. Eller när den ena matas, den andra skriker och den tredje spyr eller har ont i magen och samtidigt har en eller två eller kanske alla tre bajsblöja. Ja, det finns så många saker som kan göra att otåligheten börjar smyga sig på.

Och då är det svårt att inte lägga dem bredvid på sängen och bara säga;
-Nu struntar vi i det här.
-Nu får du skrika tills du somnar, för inget är ju bra.
En bajsblöja är iofs ett litet problem men kan kännas stort när alla skriker och är ledsna.

Tålamod, tålamod och lite till tålamod.
Jag undrar om inte en mamma har fått gåvan att ha det där extra tålamodet med barnen?
Vissa tillfällen är bara så tuffa för mig att hålla humöret uppe och då är det verkligen tur att Pernilla finns med sitt tålamod. Och att vi är två som delar detta och kan pusha varandra i dessa krävande stunder.

Som person så är jag ofta lugn och jag brusar inte upp i onödan. Helst inte för saker som är jobbiga eller påfrestande.
Jag trodde inte att det skulle vara så påfrestande för tålamodet som vissa stunder med trillingar kan vara.
Kombinationen av sömnbrist och barn som är ledsna eller när de är inne i en ”otålighets-period” är nog den största psykiska påfrestningen jag varit med om.

Och bakom kulisserna är det en annorlunda bild, för den senaste tiden har jag ändå haft det otroligt bra och detta då Pernilla tar nätterna. Och även svärmor finns bakom kulisserna och hjälper oss båda med nätterna då och då.
Det är bara att inse att vi män eller i alla fall jag är besegrad med hästlängder när det gäller att ta hand om barn på nätterna. Jag är imponerad!

När jag skriver detta så inser jag också hur bra både Pernilla och jag har det. Vi är ju ändå två som kan dela dessa jobbiga stunder.
Jag tänker på de mammor eller pappor som är ensam med ett, två eller kanske tre barn och som inte har den hjälp från nära och kära som vi har. Ni är grymma! Och ni ska absolut inte skämmas för att tålamodet tryter och man bara blir sååå arg, förbannad och bara sjukt less. Bli inte arg på barnen bara!

Gå ut och släng något i backen, skrik eller vad som helst för att få frustrationen ur dig. Barnen skall inte behöva lida för att du eller ni är trötta och sluta.

Något jag har märkt gör skillnad är när jag tränar och tar ut mig fysiskt. Vet inte varför det är så men jag mår bra av det i alla fall.

Kämpa på alla småbransföräldrar där ute.
Försök se det roliga och fina i alla stunder. Snart är denna tid förbi och den kommer inte tillbaka.

   

     

Ta hand om dig själv

Vilken grå söndag.
En sådan här söndag som man bara vill krypa ner under täcket, slå på en film och bara mysa hela dagen.
Det hade jag absolut gjort om jag inte hade den här känslan dålig kondis och degig i kroppen. Helt enkelt alldeles för lite träning.
Ja, det kändes faktiskt som om mina kinder var lika runda och goa som Florences 😉

Florence rosa

Jag trotsade regnet och rusket och gav mig ut på ett pass som helt klart var det tuffaste på länge. Sista kilometrarna ville jag bara slänga mig i diket bredvid. Om jag inte veta av hur härligt det är efter ett pass som detta hade jag utan tvekan lagt mig ner.
Sista kilometrarna var det många tankar och anledningar som gjorde att jag körde ända in i kaklet.

Det var en gång en klient som fick en advokat som var kraftigt överviktig.
Klientens kommentar till detta var.
Varför och hur skall denna man kunna hjälpa mig  och ta ansvar för detta arbete när han inte kan ta ansvar för sin egen hälsa? Det viktigaste han har.

Min spontana reaktion på detta var att det var ett väldigt elakt uttalande. Men med eftertanke så blir detta uttalande bara mer och mer genomtänkt och sant.

Om inte jag kan ta ansvar för min egen hälsa och välmående. Hur skall jag då kunna se till att mina barn får en sund och hälsosam uppväxt?
Kanske har jag fel i mitt resonemang? Men detta är i alla fall grund för en väldigt intressant diskussion.
Som före-detta elitidrottare måste jag också påpeka att det tyvärr finns allt för många fall där träningen går till kraftig överdrift och istället blir ohälsosam. Man ska må bra av träning!
Med rätt träning i lagom mängd och noggrann stretching kan du skaffa dig en riktig strandkropp utan problem, om det är det du vill :)

Jag såg betydligt piggare ut på bilden än vad jag egentligen var 😀
Ha en fin söndag!

Löppass

Nyfikenhet, tankar och funderingar

Nu händer det grejer!
Jag förvånas över hur snabbt de utvecklas och upptäcker nya saker.

Idag gjorde Angcelo sin första rullning, och dessutom på skötbordet. Som tur var det under min uppsikt.
Man tror inte att det skall hända, inte nu i alla fall. Jag brukade säga till Pernilla att det minst tar en månad till innan han gör det.
Släpp aldrig kontrollen över dem vid skötbordet! Ett gott råd.

I denna händelserika tid är det svårt som förälder att inte spinna vidare och fundera över en massa saker.
Det känns rätt komiskt nu när man skriver det, men det är ju sanningen.
Undra när de börjar gå?
Undra hur deras röster kommer att låta?
Vilka personligheter får dem?
Hur kommer det gå för dem i skolan?

Ja det finns hur många saker som helst jag är nyfiken och funderar på. Förmodligen är det ett ganska normalt beteende hos en förälder. :)

Undra vilka intressen de kommer ha? Hockey, dans, fotboll, innebandy, simning, ridning, golf eller något annat. Kanske biljard, segelflygning eller ingen sport alls.
Angcelo kanske blir konstnär som sin gammel-gammel-morfar, Angcelo von Fürsten. Om han skulle bli en mindre lyckad konstnär och hans verk mindre vackra, så lovar jag att han ändå får sätta upp sina verk här hemma i Borgen. :)

Som fotbolls- och hockeyfantast har jag snöat in lite på att de kommer utöva dessa sporter. Dock har jag börjat insett att det kan bli precis vad som helst och att det absolut inte är någon idé att gå och fundera på det. Det är de själva som bestämmer när den tiden kommer.

Det är nog vanligare än man tror och framförallt lätt att som förälder försöka styra och planera hur de ska vara, hur de ska se ut och vilka intressen de ska ha. Men det kanske inte är så konstigt med tanke på hur vi (samhället) har byggt upp olika ideal.
Jag har bestämt mig för att tänka på att inte styra och bestämma hur de ska vara, se ut eller vilka intressen de ska ha. Kanske blir vi den mest annorlunda och udda familjen någonsin. Men vad gör det? Huvudsaken är att jag och min familj är lyckliga och mår bra.

VÅGA BARA VARA!

Nog om detta!

Tänk vad jag om tjugo år kommer att kunna sitta och skratta åt dessa blogginlägg, tankar och funderingar. Då har vi säkert också fått många svar på dessa funderingar.

För övrig så har det hunnit blivit fredag och ännu en ”arbetsvecka” har passerat.
I veckan var jag och träffade mina konsultbeställare och vi kom överens om att jag kommer att supporta dem en dag i veckan.
Det känns faktiskt bra. Det är roligt att träffa alla och framförallt att få tillbaka lite av den borttappade fredagskänslan. Den har jag saknat. Nu är det helg och vi avslutar med orden ÄNTLIGEN FREDAG och FREDAGSMYS!

Detta gäng möttes jag av när jag skulle sätta mig nu på eftermiddagen för att slappa lite med en kopp kaffe.
Jag frågade vad de höll på med?
Florence svarade. – Pappa det är ju fredag och vi laddar för Lets Dance! 😉

solglasögon

En oförglömlig resa

För tre år sedan var barn, ett hus vid havet och nya utmaningar något som jag och Pernilla knappt vågat drömma om.

Ibland klaffar saker.
Ibland löser sig saker bättre än väntat.
Ibland känns det som man fått allt man önskat sig.

Precis innan Angcelo, Dagny och Florence kom till världen hade vi avslutat ett projekt och en resa som vi aldrig kommer att glömma.
Vi skapade  vår ”Borg”.
Vi förvandla den gamla grosshandlarvillan i Borgvik till ett året-runt-bonde.
D.v.s att isolera, dra in vatten och avlopp samt förse huset med bergvärme var bara några av de saker som behövde göras.

Nu tänkte jag att ni skall få ta del av den resa vi precis han slutföra innan trillingarna anlände.

Från en genomgång av datorn plockade jag ihop det material jag hade.
Varning till fotografer! Bristande kvalitet på foton kan förekomma :)

Bild01 Bild02 Bild03 Bild04 Bild05 Bild06 Bild07 Bild08 Bild09 Bild10 Bild11 Bild12

Bild15 Bild16 Bild17 Bild18 Bild19 Bild20

Övning ger färdighet

Och så har ännu en vecka snart passerat!
Alla växer så det knakar. Trillsen på längden och bredden och Pernilla och jag som föräldrar.

Tänk att för tio veckor sedan hade jag knappt hållit i en bebis.
Det är ett stort steg att ta – från noll till tre. :)

I torsdagskväll och fredags var jag själv med två små skrikapor och en vrålapa. Tjejerna har ett mer pipigt och lite lugnare skrik medans Angcelo ärligt talat VRÅLAR. Vi summerar det som att det finns en tydlig skillnad i deras läten.
Straffa mig inte för smeknamnen. Jag antar att de uppkommit på grund av att Pernilla och jag tycker vissa apor är bland det sötaste som finns. Vilket våra barn är trots att de skriker och vrålar.
Sen är det bara ett faktum att så många knepiga och underliga smeknamn som jag sagt under dessa tio veckor har jag aldrig varit i närheten av tidigare. Sen är det ju faktiskt med kärlek jag kallar dem alla dessa smeknamn.
Jag vet att det är viktigt att tilltala dem med deras riktiga namn också och jag ska bli bättre. :)

Jag förstod att det skulle bli tufft att vara ensam med alla tre. Jag gick lite för mig själv och planerade i mitt huvud hur jag skulle hantera hungern, magknipen och tröttheten. Ja, faktiskt precis likadant som jag mentalt förberedde mig inför kejsarsnittet.

Dagen kom och Pernilla åkte iväg på jobb och vipps stod jag där ensam med dem. Alla tre!
Åter igen kom ett sådant här tillfälle då verkligheten förankrade sig på ett väldigt tydligt sätt.
”Jag är faktiskt pappa till tre små underbara änglar och nu står jag här ensam med dem i mitt hem”. Vilken känsla!

Allt gick faktiskt väldigt bra. Efter Ca 35 timmar av planering och tålamod från min sida så var Pernilla hemma igen.
Det var väldigt skönt att ha henne tillbaka. Men jag såg på henne hur viktigt en natt med riktig sömn varit för henne.
Dessutom gjorde denna pappa-barn-tid mig till en mycket tryggare, självsäkrare och kanske ännu lite gladare och lyckligare trebarnsfar.

Något jag absolut vill dela med mig av baserat på erfarenheterna från pappa-barn-tiden är att verkligen tänka på hur du/ni agerar och uppträder med barnen. Att hantera dem med ett lugn och att kunna hitta det rofyllda i vardagen gör väldigt mycket för dig, men också för barnen. Jag är helt säker på att lugnet smittar av sig på barnen och som i sin tur känner sig tryggare och lugnare. Helt klart värt att tänka på! Lugna föräldrar ger lugnare barn.
övning ger färdighet övning ger färdighet1

För övrigt så vaknade jag och såg ett enormt snöfall. Ett litet bakslag i vårkänslan, så nu vill vi ha mer värme.
Dagen och kvällen kommer spenderas med goda vänner och kanske ett riktigt gott glas rött. För jag ikväll skall jag skåla för Pappa-barn-tiden. Det är vi värda! Det är jag värd!

Glöm inte heller v-75 idag!
Tipsen är att inte spela bort favoriten Lannem Silje i V75-5 . Spik!
Jag går även på B.B.S Sugarlight i V75-7. Draget måste ändå bli Alamo Boko på 8% i v75-1.

Måste också posta en trevlig kommentar på Instagram som gjorde mig så glad. Syftet och budskapet med Trilogin har nått fram!

Trevlig helg allihopa!
övning ger färdighet2

 

Slutbesiktning

I torsdags på hembesöket beslutades det att Angcelo, Dagny och Florence skulle skrivas ut.
Hemvården har verkligen varit toppen och så skönt för oss att slippa konka iväg till sjukhuset vid varje vecka.

Idag besökte vi sjukhuset för en sista kontroll av våra kottar.
Vi tänkte även att vi skulle visa våran uppskattning till personalen på Neonatalavdelningen. En tårta med Trillsen på blir den perfekta tisdagsöverraskningen. STORT TACK ännu en gång för allt ni gjort för oss.
Personalen tyckte de hade blivit så stora och Florence bjöd dem till och med på ett litet leende :) Så härligt att se!

Kontrollen då?
Som förälder är det väldigt svårt att inte bli lite överbeskyddande och misstänksam för det minsta lilla.
Något som vi också märkt är att vi ofta jämför Angcelo, Dagny och Florence med varandra. Överläkaren var tydlig med att vi inte skulle göra detta. Alla är egna individer och de kommer inte bete sig eller vara identiskt lika framöver.

Jag hade kännt någon lite knöl bakom Angcelos öra – Det visade sig vara lymfkötlar.
Pernilla är orolig var Dagnys andning då hon har jobbigt av och till. Läkarna sa dock att så länge hon inte visar tendenser på att inte andas och får i sig maten och går upp i vikt så behövs inga ytterligare åtgärder utan att det förhoppningsvis är trånga näsborrar, tårkanaler etc som växer till sig. Florence har en vit fläck med rött i kring på kinden som vi blev misstänksamma över. Det är troligtvis bara vara en förändring i hudstrukturen.
Så skönt att de de gick igenom slutbesiktningen utan anmärkningar. Nu ska vi klara oss själva!

Att få ihop vardagen med tre nyfödda småttingar är inte alltid så enkelt.
Vi har kikat en del på vilka möjligheter det finns till att få stöd hemma.  Att få hjälp med städning, matlagning eller kanske barnpassning kan betyda så väldigt mycket ibland.

Tyvärr har det visat sig att Gävle kommun inte alls ser detta på samma sätt som vi och prioriterar annat.
Så typiskt. Men jag har lovat mig själv att inte fokusera på detta värdelösa ställningstagande utan lösa situationen och se till att våra barn får den bästa vardagen och uppväxten.
Nu har vi sådan tur att vi har familj och vänner som är helt suveräna när det kommer till att ställa upp och hjälpa.
Dock kommer det komma familjer och kanske trillingfamiljer som inte har sådan tur som oss.
Jag hoppas verkligen Gävle kommun tar sig en funderare över detta och kanske kan erbjuda någon form av stöd inom en snar framtid.

När det gäller stöd i vardagen så varierar det väldigt mycket från kommun till kommun.
Det skulle vara väldigt roligt och intressant att höra vilka olika typer av hjälp- och stödvarianter som finns.
Posta gärna in en kommentar om du vet hur din kommun resonerar och hanterar hjälp och stöd för trillingföräldrar.

Måste också passa på att tacka alla nära och kära som ställer upp på alla sätt och vis. Utan er hade detta underbara äventyr varit betydligt jobbigare och tack vare er njuter vi till största delen av tiden. Hade jag sagt att vi njuter av alla stunder hade jag ljugit 😉

Jag brukar skämta om att barnen är så söta att jag kan äta upp dem. Idag hade jag faktiskt ordagrant kunna gjort det.

Tårta Florence i nya overallen Kaffe i solen

Effektivisera och öka säkerheten med Smart Nova

Idag ska måste jag tipsa om en riktigt bra pryl!
De flesta föräldrar har säkert en babyvakt i hemmet, men jag passar ändå på att tips om babyvakten från Smart Nova.

Det finns en hel del alternativ när det gäller babyvakter och i alla prisklasser.
Anledningen till att vi valde Smart Nova var att de kändes enkla, smidiga, bra prestanda och en snygg design.
Man kanske tycker att designen inte har någon betydelse men jag tyckte det faktiskt var skönt att ha en babyvakt som inte såg ut som en babypryl.
Med tre småttingar är det ofrånkommligt att det blir mycket prylar i form av flaskor av alla slag, nappar, leksaker, ja allt vad det kan vara. Jag tror nästan alla våra avlastningsytor för tillfället är proppade med barnprylar.
Av den anledningen var det faktiskt rätt så skönt att dessa babyvakter var relativt små och såg ut som en Iphone.
Helt perfekt av ha med sig vid middagsbordet eller kanske under en kopp kaffe i solen.

Funktionen då?
Enligt mig så har den allt man behöver. Jag köper ju inte en babyvakt för att lämna våra barn ensam hela dagar.
Jag vill bara lite kontroll under den tiden övriga sysslor måste göras. Här har du det bästa med Smart Nova:

Smart Nova

– Ingen skadlig strålning med ”NOVA Care”-teknologin
– 72h standbytid, (andra märken har 4-24h!)
– 450m räckvidd.
– Temperaturgivare
– Vald till BEST PRODUCT OF THE YEAR i kategorin Säkerhet för föräldrar och barn.

Vi köpte Smart Nova på lekmer.se och betalade 1129 kr. En rimlig peng att lägga på en babyvakt enligt mig.

http://lekmer.se/barn-och-baby/sakerhet/babyvakter-o-sovsakerhet/rätt-start-smart-nova-babyvakt#twingly

Ännu en effektivisering i vardagen som också ger en ökad säkerhet är gjord.

Hoppas fler föräldrar har nytta av den!

 

Smart Nova1

Fjällen

Vemdalen har verkligen visat sig från sin bästa sida!

Med en presentation som gick bra och  många andra intressanta föredrag så kändes det extra bra att få spänna på sig skidorna och ta några sköna manchesteråk innan hemfärden.

Eftersom familjesituationen har varit lite speciell senaste tiden har det inte blivit mycket fjällen för oss. Att få sådana här dagar med blå himmel och sol på den enda fjällvistelse denna säsong är klart oslagbart.

Ja, ni förstår nog att det har varit suveräna dagar här uppe. Så att nu få packa ihop grejerna och bege sig hemåt till mina älsklingar ska bli skönt. Att få komma hem och snooza på dem, känna deras lukt och mysa lite! 

Tack Vemdalen och alla ni som gjorde denna helg till en bra paus i vardagen! 

Familjen går först.


Måndag.SONY DIGITAL CAMERA Ny vecka och nya möjligheter! Ja det är faktiskt lite av min filosofi. Man har ingen aning vad som väntar i slutet på veckan.

Denna vecka är i alla fall fullspeckad av arbete, både på jobbet och givetvis hemma.
Efter en relativt lugn natt gick jag upp vid 06.00 för att göra mig redo för arbete.
Ett antal möten och att göra klart presentationsmaterial inför konferens i Vemdalen var några av sakerna som stod på dagens schema.

Det känns faktiskt väldigt bra att få göra en rush med arbete. Få lite omväxling i vardagen, träffa kollegor och aktivera järnkontoret lite. Att åka på konferens torsdag till söndag är dock med blandade känslor.
Arbetet har alltid varit väldigt viktigt för mig, Jag har alltid prioriterat arbete i första hand. Har det förändras nu och hur viktigt är arbetet egentligen?

Som jag nämnt tidigar så är bilen den perfekta platsen att verkligen suga in nuet och kanske reflektera över allt som händer och det vi upplever just nu. Något jag fastnade för denna morgon är det här att man ofta säger att ”Familjen alltid går i första hand”.
Kanske funderar jag över detta för att jag innerst inne har lite dåligt samvete för att det i dag står arbete i kalendern.
Eller är detta påstående kanske knepigt, ogenomtänkt eller bara en klyscha?

Vad hade vi gjort utan våra arbeten och våra inkomster? Vad hade jag kunnat gjort? Vilka möjligheter hade jag haft? Hur hade vi som familj fungerat i dagens samhälle?

Oavsett om du är anställd, egenföretagare eller kanske arbetslös anser jag att arbetet är något av det viktigaste vi har.
Det är inte alls mycket som skulle fungera om vi inte arbetade och framförallt inte om vi inte fick lön för det.
Det är inte svårt att se hur mycket pengarna styr oss i vårt samhälle idag.
Utan en ekonomi i en familj skulle i stort sett inget fungera och vi skulle garanterat inte må speciellt bra av det.

Så hur skall vi se på det här med att prioritera sin familj och sina barn först då?
För mig är familjen allt. Mina barn är det viktigast jag har och för att vi som familj skall må bra, för att mina barn ska växa upp med goda förutsättningar, kommer mitt arbete framöver vara en minst lika viktig och prioriterad del i mitt liv som min familj.
Kanske har jag fel, kanske är jag för karriärsinriktad eller är det såhär de flesta resonerar? Eller är det vi män som resonerar så?

Med ena handen på hjärtat och andra på huvudet. Hur prioriterar du?

Kan det vara så att om man prioriterar arbetet, men ändå i slutändan sätter familjen i första hand?

Jag brinner för mitt arbete och det har länge varit det viktigaste i mitt liv.
Nu är helt klart familjen det viktigast jag har och just därför kan jag prioritera mitt arbete och fortsätta tycka det är en av de viktigaste delarna i mitt liv.
Jag tycker inte man ska tycka eller tro att karriären läggs på is bara för att vi blir en lycklig familj. Klart att man kan ta det bästa av två världar!

Denna vecka kör jag järnet, sen blir det fokus på våra små underverk igen. Så här trivs jag!

Ett packat gäng

Idag blir Angcelo, Dagny och Florence  två månader. 

Jag har påpekat det tidigare med jag gör det igen. Vart tar tiden vägen? Allt går i ett på något sätt. 

För att bryta rutinerna så åker vi idag och hälsar på kusinen Charly. Jag tror det är väldigt lätt att bli bekväm och välja att vara hemma istället för att passa på att göra saker. Det är trots allt inte så många veckor om året när hela familjen är samlade och har möjligheten att göra saker tillsammans. Med tanke på hur vardagen har sett ut innan lär det inte bli mer tid över för nöjen nu.  

Så här kan det se ut när vi är packade i bilen med allt för att dra iväg. 

En liten känsla och tanke jag fick var att det kommer bli väldigt intressant att åka på fjällsemester med skidutrustningar och övrig packning. Tror vi ändå får ta en diskussion om större bil. 

Med bara vi fem så går det dock alldeles utmärkt i nuvarande och det är dessutom så skönt med chaufför…





Vilken dag! På alla sätt och vis.

Det var mycket välkommet att få vakna av solen som skiner in i sovrummet efter allt för många dagar av regn och rusk.

Det blev en perfekt dag för lite arbete utomhus. Eller arbete och arbete. Att kratta stranden ser jag faktiskt mer som en förmån och nöje :)

Det är alltid lite roligt att ta första turen ner till stranden efter att de största mängderna snö smält bort.
Man vet aldrig vad havet har släpat med sig. Brädor, gamla flaskor och skor eller stövlar är några av de saker som inte är helt ovanliga att stöta på.

Tyvärr blev det inga nya par stövlar idag.
Lite bråte, några små glasbitar som slipats av sanden och en plastdunk blev fynden för dagen. Inte alls speciellt roligt.
Däremot vart det riktigt skönt att bara gå runt och lalla lite med krattan i sanden.
Om det inte varit dags för trillsen att äta hade jag stannat här betydligt längre. I helgen åker i alla fall brasse-stolen fram om det bjuds på väder som idag.

Sen såg jag något som inte var lika roligt.
Vår vackra, stora och ståtliga tall mår inte bra. Kanske till och med dött. Den måste minst vara 150-200 år gammal. Så tråkigt att behöva ta ner den.
Dock känns det som konsekvenserna av ett fall kan bli betydligt jobbigare. Ser ut som vi har lite trädfällningsarbete framöver.

Idag har Angcelo har varit riktigt otålig. Han kan inte alls komma till ro.
Vi gjorde ett försöka med att ta en eftermiddagslur men det gick inte alls. Så frustrerande när jag inte vet vad som är felet eller han inte kan berätta för mig vad som gör ont eller är fel.
Sen smittade oroligheten av sig på Dagny och Florence. Wow. det är speciellt när alla skriker i kör. Det är svårt att inte stressa upp sig :)
Under hela hela eftermiddagen gick jag och Pernilla varm med att byta och trösta våra små änglar. Vi håller tummarna för att de har spenderat energin för natten och att vi får lite återhämtning.

Jag måste bara avsluta med att lägga upp de här härliga, soliga bilderna från dagens strandhäng.
Trevlig kväll på er alla läsare!

strand1Strand3

 

Strand4

Starnd6

Nationella trillingdagen

Idag firar vi Nationella trillingdagen.

Här kommer en bild på Angcelo, Dagny och Florence klädda för en långpromenad med mamsen



Missa inte vårens tävling och berättelse om bloggen

Att få beskedet att Pernilla var gravid och att vi väntade barn är helt klart det bästa beskedet jag någonsin fått.
Jag kände mig så nöjd och stolt. Det är svårt att beskriva känslan.

Som med allt så vänjer man sig vid saker och när lyckoruset lagt sig lite och vardagen snurrade på dök det allt eftersom upp massa frågor och funderingar.

  • Vad förväntas av mig som blivande pappa?
  • Hur kommer de kommande nio månaderna att se ut för oss?
  • Vad händer med och inom Pernilla? Hur kan jag, som sambo och pappa göra det bästa för henne och oss?
  • Vi får absolut inte glömma varandra, min och Pernillas relation.

Och så här har det fortsatt. Med nya frågor och funderingar vartefter resans gång.
Jag läste en hel del, letade efter svar på nätet och de forum som finns. Jag kunde rätt snabbt konstatera att mammor är betydligt mycket bättre än oss pappor på att diskutera och rådgöra på nätet om graviditeter, tiden som väntar och allt som händer runt om.

Det var här någonstans jag bestämde mig för att börja pappablogga.
Det måste ju finnas massor av blivande pappor som har samma eller liknande funderingar som mig.
Det måste finnas en massa män som är lite nyfikna, nervösa eller kanske livrädda för den tid som väntar.
Eller är det så enkelt att när det gäller graviditeter och resan fram till födseln, så blir vi män väldigt omoderna och går tillbaka fyrtio-femtio år i tiden och lägger allt på kvinnan?

– Vi är ju med på det roliga, det andra fixar hon. Höhö!
Detta kan vara den mest tröttsamma kommentaren som finns, men tyvärr rätt så vanlig.

När jag började skriva bloggen hade jag förväntningarna att jag skulle ha majoriteten manliga läsare.
Nu efter cirka fyra månader på Instagram och här på Trilogin.se kan jag konstatera att jag var helt fel ute.
Jag vet att jag har några fler manliga läsare på bloggen än vad jag har manliga följare på Instagram.
Idag är 95% av mina följare på instagram kvinnor.

Vart är männen och papporna?
Är det så att jag måste flasha med bilar, visa mina träningsvanor eller ligga och skruva med skotrarna för att fånga männens intresse? Så kan det ju inte vara!

Någon bil-, tränings- eller skoterbild blir det givetvis, det är ju en del av vardagen. Men jag kommer inte kunna släppa de tankar och funderingar jag hade inför den här resan och som jag fortfarande har. Och jag kommer fortsätta jobba med att hjälpa, tipsa och förenkla vardagen för så många familjer och föräldrar som möjligt med hjälp av egna erfarenheter och upplevelser.

Det här är ju hur roligt som helst!

Idag är det måndag och vi har en hel vecka med nya möjligheter framför oss. Därför tänkte jag ge alla kvinnor och mammor som följer Trilogin lite cred med en tidig vårtävling där ni kan vinna en Pernilla Wahlgren Collection Poncho från Diiza Fashion.

Dock är tävlingen på Instagram. Ni som inte har Instagram kan se detta som en anledning till att skaffa :) @trilogin.se

Om tävlingen

1.Följ @trilogin.se på Instagram.
2.Tagga en killkompis, pappa eller kanske respektive på tävlingsbilden som du tycker ska följa oss och du kan bli vinnare av en riktigt snygg och vårig Pernilla Wahlgren Collection Poncho från Diiza Fashion (värde 798 kr).

Besök Diiza Fashion på Drottninggatan 26 i Gävle eller hitta fler saker på @Diizafashion eller på facebook, www.facebook.com/DiizaFashion.
Poncho Pernilla W

Fixa och dona, tipsa och trixa

Denna lördag har spenderats med att montera garderober och spela trav. Härliga tider :)

Förvaringsutrymme går nog inte att få för mycket av. Dock kan det vara lite lurigt att få de väl planerade, rymliga och framförallt snygga.
Det finns en uppsjö av olika alternativ. Många leverantörer har ritprogram på deras hemsidor och det är bara att designa precis som man vill ha det.

Något som var viktigt för oss är hur det skall upplevas av våra barn.
Visst kan vi göra det så allt blir designmässigt väldigt passande, men det skall ju faktiskt vara roligt för våra barn att vara i sitt rum. De ska älska att leka och pyssla här! Att både göra det snygg och roligt går hur bra som helst.

Jag tänkte att vi skall sätta whiteboardpapper i den nedersta spegeln så att barnen kan få rita och känna sig lite wild & crazy av att få måla på garderoberna.
Sen kanske detta leder till konsekvensen av att de ritar på allt.
Så länge de rita på allt i sitt eget rum så går det bra. Jag tror att en renovering av deras rum efter x antal år, oavsett om de ritar eller inte kommer vara välkommet :)

Att ha öppen förvaring med korglådor längst ner är avsett för leksaker som snabbt skall kunna städas undan och bara slängas ner.
Självklart var vi tvungna att sätta bokstäver så Angcelo, Dagny och Florence får sina personliga garderober.

Garderobslösningen är köpt på IKEA och ritat i deras program. Dock vet jag att de har gjort uppdateringar i dåvarande programvaran och den har legat nere ett tag. Troligtvis är den uppe igen och kan leverera ännu bättre och fler lösningar nu. Hoppas detta kan vara lite inspirationshjälp för den som vill hitta en bra förvaringslösning i barnrummet!

Garderob2Garderob4Garderob1

Ut på äventyr

Igår var vi ut på äventyr och idag blev det även ett lite mindre äventyr till BVC. Det har varit två dagar fullt med aktivitet, så i kväll behöver nog mamma och pappa återhämta sig lite 😉

Skämt och åsido. Men vilken skillnad från tidigare när vi bara var två som skulle iväg.
Att behöva två timmar för att alla ska vara matade och klädda är inte precis vad vi är vana med.
Det är också sjukt att dessa två timmar känns som en halvtimme. Jag vet inte riktigt vart tiden tar vägen.

Vi lyckades i alla fall passa tiden på BVC.
Det var väldigt roligt att se att alla tre nu har kämpat sig över 3kg-strecket.
Angcelo -3720 g
Dagny – 3010 g
Florence – 3330 g

Tänk att Dagny nästan har dubblerat sin vikt från födseln. Det är svårt att förstå hur liten hon var och man glömmer snabbare än man tror.
Vi fick några bra tips om att ta många foton och även spela in hur de låter. Kort hade vi nog tagit ändå, men jag tycker det är väldigt roligt att ha några filmer med rörelser och ljud från tiden på Neonatalen. De här ljuden kommer ju inte tillbaka.

När vi ändå var nere på stan så passade vi på att kika in i några butiker precis bredvid BVC. Ja, det gäller att passa på!
Oj! Att ta med trillingar bland andra människor ger många reaktioner.

Jag har börjat insett att vi kommer få leva med en hel del frågande, kikande, fotande och allt folk har för sig.
För det mest är det roligt, men jag är övertygad om att det kommer dagar då det inte  alls är lika roligt. Tur att man får säga ifrån :)
Det måste finnas så många roliga historier om trillingförädrar som har råkat ut för underliga saker.

Här kommer några bilder från våra äventyr.

Soffmys
Dgas att åkaAscot Gävle

Det tredje bröstet

Med tre spädbarn blir min roll som pappa väldigt tydlig. Jag är med på nätterna när det skall matas och jag är med om alla tre skall med någonstans. Vi bör helt enkelt vara minst två till största delen av tiden.

Och om vi kan hålla barnen synkade gällande mat och sömn tror vi det kommer att underlätta vardagen rejält.
Än så länge går det bra.
Det är det där med amningen som ställer till lite ibland. Det är svårt för Pernilla att amma två och det är rent praktiskt omöjligt att amma tre samtidigt.

Det hade varit rätt schyst med ett tredje bröst ibland, men det lär förbli jag tillsammans med nappflaskan som får agera det tredje bröstet. :)
Men vem vet, i framtiden kanske även en pappa ammar. 😀 Nu såg jag lite halvknepiga bilder framför mig, så vi släpper det!

När Pernilla läste mitt inlägg var hon snabb att tillägga att jag måste tipsa om hennes nya sportamnings-bh från Glammom.se. Hon fullkomligt älskar den.

Vi kan dessutom erbjuda Trilogins läsare förmånen med 20% rabatt på hela glammom.se sortiment denna vecka och t.o.m. måndagen den 2 mars, 2015.
Ange koden ”trilogin” när ni handlar.

Angcelotutte

En pappas bekännelser

Nu har vi fått känna på perioder då rädslan är framme, tröttheten är ett faktum och när man är utvilad och pigg.
Det är ju underbart när man känner att energin flödar och att det finns en glädje till allt. Oavsett om de bajsar, spyr eller skriker så är de världens sötaste. Tänk om det alltid kunde vara så.

När man är inne i en tröttperiod vill man ju bara försvinna.
Man önskar mest av allt att de bara kunde lyssna och förstå när jag säger något till dem.
Att de kunde prata och säga vad som är problemet.
Eller att jag bara kunde fly fältet ett tag. Bara gå upp i rök för ett litet tag.

Under den senaste tröttperioden tog jag mig samman för försöka analysera situationen lite.
Kanske kunde vi på något sätt förebygga eller i alla fall minska tröttheten när de lite tuffare perioderna kom?

Några frågor som jag funderade över var bland annat:
Varför är jag trött, vad är anledningen till tröttheten?
Hur agerar vi i dessa stunder?
Kan vi göra något annorlunda för att dessa situationer inte skall uppstå eller bli enklare?

Den mest intressanta frågan tycker jag är, hur vi agerar i dessa trötta och kanske stressiga stunder.
Först och främst analyserade jag mitt egna beteende.

Jag borde ju veta att situationen absolut inte blir bättre av att vara irriterad och fnäsig mot människorna runt omkring mig. Skärpning Viktor!

Sen kom jag på en väldigt rolig sak och kanske något som kan hjälpa andra mammor att se när deras män är väldigt trötta eller bara vill vara ensam ett tag.
Jag gjorde en topp fem lista på saker jag är rätt säker på stämmer in på fler än mig.

Jag kallar den ”Så här ser du när din man är är trött och gör allt för lite egentid”.

1. – Älskling, jag har lite prylar på jobbet jag måste fixa. Jag skyndar mig och bör vara hemma vid femtiden.
2.- Jag åker till återvinningen och slänger lite prylar. (När man åker till återvinningen tre dagar i veckan börjar anledningen skina igenom) :)
3. Varje toalettbesök tar över 25 minuter. (Så kissnödig måste det vara fruktansvärt att vara).
4. Jag är väldigt mån om att se till att alla saker finns hemma. Annars åker jag mer än gärna till affären.
5. Köpmaten flödar. Dels kan det vara jobbigt att tillaga maten, men bilen är ett ställe där stillheten alltid väntar :)

När jag insåg vilka sjuka och roliga saker jag har för mig för att få lite lugn började jag genast skratta.
Och tro mig. Ett skratt i en tröttperiod gör en väldig skillnad.
Tänk på att det nästan alltid går att se det roliga och hitta komiska saker i de flesta mörka stunder. Kämpa på! 

Förändringen är total

Ja, förändringen är stor. Betydligt större än jag väntat mig.
Kanske inte just allt fixande och donade, utan värderingarna och kärleken.

Igår var Pernilla och jag ute och firade ”alla hjärtans dag” och vår femårsdag. En helt underbar kväll på alla sätt och vis. Undra förresten om det det betyder något alldeles extra att ha årsdagen på ”alla hjärtans dag” ?

Det kändes lite märkligt att lämna dem hemma.
Att gå ut, bara vi två. Precis som vi alltid gjorde förut.

Det märktes att det hade skett en stor förändring. Allt kändes lite annorlunda och samtalen kretsade till mesta dels kring våra underbara små liv som låg hemma och väntade på oss.

Det var länge sedan jag njöt så mycket av ett restaurangbesök, av maten och världens vackraste kvinna som satt mitt emot mig. Det slog mig relativt snabbt att både jag och Pernilla har varit ganska dåliga på att uppskatta stunder som denna. Från att haft två till tre restaurangbesök i veckan till någon gång i månaden eller mer sällan än så, gör kanske saken helt annorlunda.

Helt plötsligt finns massa saker som uppskattas väldigt mycket till skillnad från tidigare, när vi kunde göra allt precis när vi ville och kände för det.

Efter maten gick vi vidare för att ta en drink. Detta var också mysigt. Och väldigt trevlig att träffa många bekanta ansikten.
MEN JÄVLAR VAD JAG LÄNGTADE HEM!
En underbar känsla! Känslan av att bara vilja åka hem till våra små juveler.
Som jag har sagt i tidigare inlägg så är det sådana här tillfällen som gör att vi sakta men säkert kommer att förstår att vi har tre fantastiska barn.

Både Pernilla och jag tycker det är skitkul med drinkar, uteliv och roliga fester.
Men det finns något så mycket bättre, så mycket viktigare och som ger oss en energi som är svår att beskriva. Till skillnad från en rejäl utekväll 😉

Just nu sitter jag och tittar ut på havet och solskenet och konstaterar att det är just detta som är livet nu!

Här ser ni en härlig söndagsmorgon från sängen, min första syssla på morgonen (att koka alla matsprutor från natten) och en av våra juveler som precis vaknat upp.

Vakna

Sprutor

 

Dagnyvaknar

 

Förenkla med nya vardagsprylar

Kreativiteten kommer ett tag framöver gå till att försöka förenkla i vardagen.
Pernilla beställde en så kallad ”Myspöl XL”. Jag kallar det mer hundkorg.
Till och med killen som levererade den frågade vad vi hade för ras på våra hundar.
– Nej nej! Det är till våra trillingar.
Det är ju bara för roligt med kommentarer som denna. Känns inte som om det inte var den sista heller :)

Myspölen är väldigt bra då den är tillräckligt stor för att jag tillsammans med trillingarna kan ta en vilostund i den. (än så länge).
Madrassen i botten är mjuk men ändå tillräckligt stabil för barnen om de kommer på tanken att sitta eller kanske krypa.
Kanterna har liknande konstruktion som en saccosäck och risken för skador finns inte.

Här är den i alla fall och kalla den vad du vill, myspöl, hundkorg eller kanske boxningsring 😉
Kusinen Charly (5 månader) var här och testade den igår. Han var inte missnöjd!

Myspöl
Myspölen är en NGbaby produkt (www.ngbaby.se) och är köpt på Lekia (fd Childrens house) i Gävle . Pris: 1795 kr.

Dagis? eller inte?

Igår diskuterade jag och Pernilla kring, när och om vi skall ha våra barn på dagis.

Det är svårt.
Det finns många fördelar som jag ser det.
Frågan är om det kanske finns nackdelar som jag inte ser.

När jag själv var liten gick jag på dagis, men även deltid hos dagmamma.
Mina minnen från dagis är bara positiva och det finns personer som jag gått på dagis tillsammans med som fortfarande idag är mina vänner.

Det känns som om att barn som går på dagis får en mer aktiv vardag, eller kanske mer aktiv än om jag och Pernilla skulle vara hemma med dem?! Jag vet inte om jag skulle klara prestera det som dagispersonalen gör.

En annan sak som uppkom i diskussionen var att vi själva faktiskt vill uppfostra våra barn.
Vi vill inte att personalen på dagis skall göra detta. Frågan är då hur mycket ett barn påverkas av miljön på dagis?!

När är det okej att lämna barnen på dagis?! Efter ett, två eller tre år?
Ja, vad är rätt och fel?!
Jag kan få hur mycket tips som helst om detta. Jag vet fortfarande inte vad som är rätt eller fel. Kanske är det så enkelt att det inte finns något är rätt eller fel.

Som det ser ut nu så kommer våra små gobitar att börja dagis vid ca 14 månader. Men vem vet, kanske ändrar vi oss när tiden närmar sig.

När vi ändå är inne på detta område så kan jag berätta om en väldigt intressant artikel på Mama.se som tog upp ”Lyxklagomålen på förskolorna”.
En väldigt intressant artikel som får mig att reagera.
Jag ser situationen framför mig där jag själv sitter på ett föräldramöte och klagomål som dessa tas upp.

– Det var en mamma som var vansinnig för att hennes son gjort illa sig på en planka på gården och därför skrev hon ut sitt hat mot förskolan på facebook.

– Sen var det de där moderna klagomålen. Om Anna fick äta icke-ekoodlad gurka?  Fick Klas inte laktosfri ost? Eller har Olle fått vitaminerna i dag?

Jag säger bara suck!
Det bästa jag visste när jag var liten var att leka i skogen, i buskar, bygga små kojor med pinnar eller kanske små brädbitar och andra föremål som skogen hade att erbjuda. Jag tror dessa lekar och aktiviteter är väldigt viktiga för barns utveckling. I grund och botten är det ju kreativitet. Sen finns det givetvis en gräns för vad som är farligt och inte. Det är också otroligt viktigt att dagispersonalen är närvarande vid skogslekandet.

Gällande eko-odlade grönsaker eller kravmärkta produkter är jag relativt neutral.
Jag är rätt så säker på att min mor inte alls hade dessa krav under min tid på dagis eller förskolan och jag har klarat mig rätt så bra hittills.
Det är svårt att säga vad som kan framkalla allergier eller liknande symptom. Självklart tycker jag att förskolorna eller dagisverksamheterna inte skall använda sig av produkter som vi vet är skadliga för barnen.
Dock har jag full förståelse om dagispersonalen blir frustrerad över att ta emot klagomål som dessa.

Undra om jag också kommer förvandlas till en klagande förälder? 😉

Idag har vi haft en härlig dag. Jag och Dagny började med en vilostund för oss själva sen åkte vi till trillingarnas gammelfarmor för ett besök.

Vilostund

Pernilla och trillsen i gammelfarmors soffa Besök hos gamelfarmor

Premiärturen

Äntligen är familjen åter igen samlad.
Dagny mår bra och Angcelo och Florence är så nöjda att ha sin syster tillbaka.

Vilken dag och vilket väder!
Idag lade sig isen på havet. Helt spegelblank. Den perfekta skridskoisen!
Det var nästan så att jag var på väg ner med dem. Isen är dock lite tunn och de är ju trotts allt bara 37 veckor så jag får hejda mig lite med lekarna och skridskoåkningen.

Efter fyra veckor inomhus satt det inte helt fel med en promenad. Detta blev familjen Lundin-Erikssons premiärtur. Häftigt!

Så många glada föräldrar man sett med barnvagnar. Nu är det vår tur! Vilken känsla!
Detta var åter igen en sådant tillfälle som bekräftade vårt föräldraskap med väldigt tydliga känslor. Idag kändes det som om jag skulle kunna gått precis hur långt som helst. Om stoltheten var bränslet hade jag nog aldrig mer behövt fyllt på :)

Jag tog några kort på Pernilla med barnvagnen i solskenet. Att se henne så glad värmer otroligt mycket och det är nästa svårt att förstå att vi är föräldrar till dessa tre små underverk.

Jag tror det kommer att ta en tid för oss att verkligen förstå denna situation.
Det är stunder som denna som kommer göra att det sakta men säkert sjunker in vilken helt otrolig grej det här är för oss. Det bästa som någonsin har hänt och kommer hända oss!

Det är väldigt lätt att bara blicka framåt och gå och längta till stunder som komma skall. Idag har jag bestämt mig för att verkligen ta tillvara på den stund som råder och leva i nuet.
Sen kan jag inte rå för att tänka på den dagen då jag och Pernilla eller kanske farmor och farfar får sitta och njuta av showen från en ishockeymatch eller kanske konståkningsuppvisning och att jag längtar till det ögonblicket 😀

Jag insåg att när jag skrev ”show”, att det troligtvis kommer vara en konstant show här hemma den dagen då de är så pass stora :)

Här kommer några bilder från premiärturen.